Artefakter har avslöjat att människor redan för 50 000 år sedan använde symboliska och konstnärliga uttryck

The engraved cortical Levallois core of Manot. High-resolution photograph and 3D model (photo by E. Ostrovsky and drawing by M. Smelansky, 3-D models by E. Paixão and L. Schunk)

Forskning på artefakter från förhistoriska samhällen har avslöjat att människor redan för 50 000 år sedan använde symboliska och konstnärliga uttryck, vilket tyder på avancerad kognitiv förmåga och abstrakt tänkande. Dessa fynd, som inkluderar graverade stenverktyg, ben och andra föremål, ger oss en inblick i hur tidiga människor började använda symboler för att kommunicera idéer och uttrycka sig bortom det rent funktionella.

Symboliska graveringar i Levanten

Studier av stenverktyg från Levanten, en region som fungerade som en bro mellan Afrika och Eurasien, visar att vissa artefakter från mellan 50 000 och 100 000 år sedan är dekorerade med geometriska mönster. Dessa mönster, som inkluderar linjer arrangerade i fläktliknande former, har tolkats som medvetna graveringar snarare än oavsiktliga hackmärken. Forskarna menar att dessa mönster skapades med avsikt och planering, vilket antyder en tidig form av symboliskt tänkande och kreativitet. Graveringarna kan ha haft estetisk eller symbolisk betydelse, snarare än praktisk användning, vilket markerar ett viktigt steg i människans kulturella utveckling1 3 4.

Neandertalarnas konstnärliga uttryck

Även Neandertalarna visade tecken på symboliskt beteende. Ett exempel är ett hjortben från Tyskland med chevronmönster som dateras till minst 51 000 år sedan. Detta fynd utmanar tidigare uppfattningar om att Neandertalarnas kulturella uttryck endast uppstod genom kontakt med Homo sapiens. Graveringen på benet saknar praktisk funktion och anses vara ett av de mest komplexa kulturella uttrycken bland Neandertalare. Det antyder att även de hade kapacitet för konstnärligt och symboliskt skapande5.

High-resolution closeup photo of the cortical artefact of Manot showing the different areas of interest where the engraved incisions are located Credit: Goder-Goldberger, M., Marreiros, J., Paixão, E. *et al.* Incised stone artefacts from the Levantine Middle Palaeolithic and human behavioural complexity. *Archaeol Anthropol Sci* 17, 27 (2025).

Universella symboler i grottkonst

Symboler som prickar, linjer, trianglar och andra enkla former har hittats i grottor över hela världen och dateras till så långt tillbaka som 40 000–50 000 år sedan. Dessa symboler verkar ha använts konsekvent över långa tidsperioder och geografiska områden. Vissa forskare föreslår att dessa tecken kan ha fungerat som en tidig form av kommunikation eller skrift, även om deras exakta betydelse är svår att fastställa. Symbolerna representerar sannolikt ett skifte mot abstrakt tänkande och användning av visuella tecken för att förmedla idéer2.

Photo of Amud 1, the retouched blade, note the Incisions on the cortex. Credit: Goder-Goldberger, M., Marreiros, J., Paixão, E. *et al.* Incised stone artefacts from the Levantine Middle Palaeolithic and human behavioural complexity. *Archaeol Anthropol Sci* 17, 27 (2025)

Betydelse för mänsklig evolution

Fynden från Levanten och andra platser visar att abstrakt tänkande och symboliskt beteende inte var begränsat till Homo sapiens utan också förekom hos andra homininer som Neandertalarna. Dessa tidiga uttryck av konstnärlighet och symbolik markerar viktiga steg i utvecklingen av mänsklig kultur och kognition. De antyder också att drivkraften bakom dessa skapelser inte bara handlade om överlevnad utan också om sociala eller rituella behov3 5.

Sammanfattningsvis visar dessa fynd att våra förfäder redan för tiotusentals år sedan hade utvecklat avancerade kognitiva förmågor som lade grunden för dagens kulturella och symboliska värld.

Related Stories

Ny studie utmanar berättelsen om mänsklighetens övergång från förhistorisk jakt till jordbruk

Denna bronsålderstavla är det äldsta kundklagomålet som finns dokumenterat

Även ateister i sekulära länder visar intuitiva preferenser för religiös tro