
Nyckelpunkter
- Forskning tyder på att sockersötade drycker är kopplade till miljontals nya fall av diabetes och hjärtsjukdomar globalt varje år.
- Det verkar troligt att under 2020 kunde 2,2 miljoner nya fall av typ 2-diabetes och 1,2 miljoner nya fall av hjärt-kärlsjukdomar kopplas till konsumtion av sockersötade drycker.
- Bevisen pekar mot större påverkan i regioner som Latinamerika, Karibien och subsahariska Afrika, med länder som Colombia och Mexiko särskilt drabbade.
Översikt
En ny studie belyser de betydande hälsoriskerna med sockersötade drycker och kopplar dem till miljontals fall av typ 2-diabetes och hjärtsjukdomar världen över. Detta är särskilt oroande i utvecklingsregioner, där konsumtionsmönster bidrar till ökande hälsoskillnader.
Regional påverkan
Studien visar att Latinamerika och Karibien samt subsahariska Afrika är de mest drabbade områdena. Till exempel i Latinamerika och Karibien kopplades nära 24 % av nya fall av typ 2-diabetes år 2020 till sockersötade drycker, medan över 21 % av nya diabetesfall i subsahariska Afrika kunde attribueras till dem. Länder som Colombia, Mexiko och Sydafrika står inför särskilt stora bördor, där Colombia hade över 48 % av nya diabetesfall kopplade till konsumtion av sockersötade drycker.
Oväntad detalj: Demografiska skillnader
En intressant upptäckt är att män, yngre vuxna, mer utbildade individer och stadsbor tenderar att konsumera mer sockersötade drycker, vilket leder till högre sjukdomsrisker i dessa grupper. Detta tillför ett lager av komplexitet till strategier för folkhälsa.
Undersökningsnotering: Detaljerad analys av studien om sockersötade drycker och deras hälsoeffekter
Denna sektion ger en omfattande översikt av en global studie publicerad den 6 januari 2025 i Nature Medicine av forskare vid Tufts University, som kopplar konsumtionen av sockersötade drycker (SSB) till miljontals fall av typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar (CVD) världen över. Analysen baseras på data från 184 länder, täcker perioden 1990 till 2020 och använder Global Dietary Database för uppskattningar av intag. Resultaten understryker det akuta behovet av folkhälsoinsatser, särskilt i utvecklingsregioner, och belyser demografiska och regionala variationer i sjukdomsbördan.
Studiens bakgrund och metodik
Studien, utförd av Gerald J. och Dorothy R. Friedman School of Nutrition Science and Policy vid Tufts University (Tufts Now), uppskattar hälsobördan av SSB genom att analysera data från 450 undersökningar med 2,9 miljoner individer från 118 länder, vilket representerar 87,1 % av världens befolkning. Den fokuserar på SSB-relaterade fall av typ 2-diabetes (T2D) och CVD, dödsfall och funktionsjusterade levnadsår (DALYs), stratifierade efter ålder, kön, utbildning och urban/rural bostad. Den ursprungliga publikationen finns i Nature Medicine (Nature Medicine).
Viktiga resultat: Globala och regionala bördor
År 2020 uppskattar studien att SSB var ansvariga för 2,2 miljoner nya T2D-fall (9,8 %, 95 % osäkerhetsintervall [UI] 9,1–10,5) och 1,2 miljoner nya CVD-fall (3,1 %, 95 % UI 2,8–3,4) globalt. Dessutom attribuerar den cirka 340 000 dödsfall årligen till SSB-relaterade T2D (80 278 dödsfall, 5,1 %, 95 % UI 4,6–5,7) och CVD (257 962 dödsfall, 2,1 %, 95 % UI 1,9–2,3), vilket bidrar till 12,5 miljoner kardiometaboliska DALYs.
Regionalt observeras de största proportionella bördorna i Latinamerika och Karibien samt subsahariska Afrika. I Latinamerika och Karibien bidrog SSB till nära 24 % av nya T2D-fall och över 11 % av nya CVD-fall, med en incidensgrad på 1 263 T2D-fall per miljon (24,4 %, 95 % UI 22,3–26,9). I subsahariska Afrika var SSB kopplade till mer än 21 % av nya T2D-fall och 10,5 % av nya CVD-fall, där regionen upplevde den största procentuella ökningen från 1990 till 2020 (+8,8 procentenheter för T2D, +4,4 för CVD).
Landsspecifika effekter
Vissa länder drabbades särskilt hårt, som detaljerat i följande tabell:
Land | T2D-fall attribuerade till SSB (2020, %) | CVD-fall attribuerade till SSB (2020, %) |
---|---|---|
Colombia | 48,1 % (95 % UI 39,3–57,3) | 23,0 % (95 % UI 18,0–29,2) |
Mexiko | 30,0 % (95 % UI 26,4–35,0) | 13,5 % (95 % UI 11,5–16,7) |
Sydafrika | 27,6 % (95 % UI 22,1–34,6) | 14,6 % (95 % UI 11,4–19,2) |
Till exempel hade Colombia den högsta proportionella bördan, med över 48 % av nya T2D-fall kopplade till SSB-konsumtion, medan Mexiko och Sydafrika också visade betydande effekter, med 30,0 % respektive 27,6 % av nya T2D-fall attribuerade till SSB.
Demografiska och socioekonomiska variationer
Studien belyser demografiska skillnader i SSB-konsumtion och sjukdomsbörda. Män hade högre intag än kvinnor, med T2D-incidensgrader på 447 per miljon (10,1 %) för män jämfört med 388 per miljon (9,5 %) för kvinnor. Yngre vuxna och mer utbildade individer visade också högre konsumtion, med T2D-rater på 531 per miljon (11,1 %) för högre utbildade vuxna jämfört med 360 per miljon (9,1 %) för lägre utbildade vuxna. Stadsområden hade högre bördor, med 543 T2D-fall per miljon (11,3 %) jämfört med 244 per miljon (7,0 %) på landsbygden.
Tidstrender och globala mönster
Från 1990 till 2020 ökade den globala T2D-incidensen attribuerad till SSB med 1,3 procentenheter (0,9–1,7), medan CVD minskade något med -0,1 procentenheter (-0,3 till 0,0). De största ökningarna skedde i subsahariska Afrika, med T2D som steg med 8,8 procentenheter och CVD med 4,4 procentenheter. Landsspecifika förändringar inkluderade betydande ökningar i Colombia (+793 T2D-fall per miljon, 95 % UI 627–972) och USA (+671, 95 % UI 576–985), medan minskningar noterades i Turkiet (-156 T2D-fall, 95 % UI -234 till -59,7).
SSB-intagsnivåer
Globalt var det genomsnittliga SSB-intaget år 2020 2,6 portioner à 8 oz per vecka (95 % UI 2,4–2,8), med regionala variationer från 0,7 i Sydasien till 7,3 i Latinamerika och Karibien. Länder med högsta intag inkluderade Colombia (17,4, 95 % UI 13,2–22,7), Sydafrika (9,6, 95 % UI 7,5–12,5) och Mexiko (8,5, 95 % UI 7,8–9,4), medan Indien, Kina och Bangladesh hade de lägsta med 0,2 portioner per vecka vardera.
Rekommendationer och policyimplikationer
Forskarna efterlyser brådskande, evidensbaserade insatser för att minska SSB-konsumtionen, särskilt i Latinamerika och Afrika, där hälsoeffekterna är mest allvarliga. Föreslagna strategier inkluderar folkhälsokampanjer, reglering av SSB-reklam och skatter på sockersötade drycker. Mexikos införande av en skatt på SSB år 2014 nämns som ett exempel, med tidiga bevis som tyder på effektivitet i att minska konsumtionen, särskilt bland låginkomsttagare (The Guardian). Studien betonar behovet av riktade åtgärder för att hantera sociala ojämlikheter, i linje med globala hälsomål.
Stödjande bevis och kontext
Denna studie bygger på en robust evidensbas som kopplar SSB-konsumtion till negativa hälsoutfall, som ses i tidigare översikter som en paraplyöversikt i Annual Reviews (Annual Reviews), vilken fann övertygande bevis för samband med depression, CVD och T2D. Resultaten är förenliga med globala hälsotrender, särskilt den ökande bördan av icke-smittsamma sjukdomar i låg- och medelinkomstländer, som noterats av Världshälsoorganisationen (WHO).
Slutsats
Studien understryker den kritiska rollen som SSB-konsumtion spelar i att driva globala hälsoskillnader, med betydande implikationer för folkhälsopolitik och individuella hälsobeteenden. Den belyser behovet av omedelbara åtgärder för att mildra den växande bördan av T2D och CVD, särskilt i utsatta regioner och populationer, och ger en grund för framtida forskning om effektiva insatser.
Viktiga referenser
- Tufts Now: Ny studie kopplar miljontals diabetes- och hjärtsjukdomsfall globalt till sockersötade drycker
- Nature Medicine: Bördor av typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom attribuerade till sockersötade drycker i 184 länder
- The Guardian: Sockersötade drycker kopplade till miljontals nya diabetes- och hjärtsjukdomsfall – studie
- Annual Reviews: Sockersötade drycker och negativa hälsoutfall: En paraplyöversikt av metaanalyser av observationsstudier
- WHO: Minskning av konsumtionen av sockersötade drycker för att minska risken för ohälsosam viktuppgång hos vuxna