
Under perioden från 1100-talet till 1700-talet var ”mumia” – ett medicinskt preparat framställt av mumifierade mänskliga kvarlevor – ett populärt läkemedel i Europa. Läkare föreskrev pulveriserad mumie som universalmedel för allt från inre blödningar och brutna ben till epilepsi och melankoli1.
Denna märkliga medicinska praktik uppstod delvis på grund av ett översättningsfel. Arabiska läkare som Avicenna hade beskrivit de terapeutiska användningarna av bitumen – en naturligt förekommande tjärliknande substans som också kallades ”mūmiyā” – för sårläkning. När dessa texter översattes till latin, förväxlade europeiska lärda ”mūmiyā” med egyptiska mumier och antog att de balsamerade döda var genomsyrade med liknande läkande egenskaper1.
Teorier bakom praktiken
Tron på mumians läkande kraft var djupt rotad i dåtidens medicinska teorier:
- Signaturläran: Denna teori hävdade att naturliga substanser liknade de åkommor de var avsedda att bota. Mumifierat kött, bevarat i århundraden, verkade vara en uppenbar kandidat för att behandla förfall, sår och inre försämring1.
- Vitalism: Föreställningen att livskraft kunde överföras från en kropp till en annan, särskilt från en bevarad människa till en levande patient1.
Omfattande användning
Resultatet blev en blomstrande handel med malda mänskliga kvarlevor. Mumier hämtades från egyptiska gravar, gravplundrare och till och med från lokala avrättningsplatser1.
Apotekare lagrade mumiepulver tillsammans med andra mediciner framställda av människor, såsom pulveriserad skalle (cranium humanum) och destillerat mänskligt fett (axungia hominis). Ju äldre kvarlevorna var, desto kraftfullare ansågs de vara1.
Nedgång och avveckling
Trots dess utbredda användning började vissa läkare under 1500-talet ifrågasätta både effektiviteten och de etiska implikationerna. Den schweiziske läkaren Paracelsus (1493-1541) hävdade att endast färska mänskliga kvarlevor – inte forntida, balsamerat kött – hade medicinskt värde, medan andra avfärdade praktiken som ren vidskepelse1.
Den växande betoningen på empirisk vetenskap under 1600- och 1700-talen eroderade ytterligare tron på mumia. I början av 1700-talet hade mumia till stor del försvunnit från medicinsk praxis1.
Historiska paralleller
Denna historiska praktik är inte helt unik. I andra kulturer och tidsperioder har liknande praktiker förekommit:
- Donner-sällskapet, som blev strandsatta i Sierra Nevada-bergen 1846-1847, tvingades till kannibalism för att överleva när matförråden tog slut2.
- Vissa religiösa texter, som Ellen G. Whites skrifter, hävdar att människor före syndafloden blev ”våldsamma och vilda” delvis på grund av köttätande, trots att Gud ursprungligen inte hade gett tillstånd till detta4.
Mumians nedgång påminner oss om hur medicinsk kunskap utvecklas, där en gång högt ansedda behandlingar överges till förmån för evidensbaserade metoder. Ändå fortsätter jakten på mirakulösa botemedel, om än med mer vetenskaplig stringens i modern tid1.
Citations:
- https://www.sciencealert.com/a-simple-mistake-might-have-encouraged-sick-people-to-eat-the-dead
- https://en.wikipedia.org/wiki/Donner_Party
- https://www.bbc.com/news/52012242
- https://m.egwwritings.org/en/book/384.3093
- https://www.yahoo.com/news/unknown-illness-kills-over-50-205946493.html
- https://www.reddit.com/r/DMAcademy/comments/18tvxly/player_decided_to_eat_a_raw_horse_thats_been_dead/
- https://livequrious.com/how-a-simple-mistake-led-sick-europeans-to-eat-the-dead/
- https://www.britannica.com/topic/Donner-party
- https://www.sciencealert.com/page/2
- https://www.yahoo.com/lifestyle/20-old-died-eating-pasta-164314386.html
- https://www.yahoo.com/news/theres-surprisingly-simple-way-remove-130125997.html
- https://www.reddit.com/r/Yellowjackets/comments/1ghu8b7/would_you_eat_your_friends_to_survive/
- https://icusteps.org/information/information-sheets/end-of-life
Answer from Perplexity: pplx.ai/share