Under tre år har arkeologen Greer Jarrett från Lunds universitet seglat över 5 000 kilometer i en replika av en vikingabåt längs Norges kust. Hans forskning visar att vikingarna seglade längre från land än tidigare trott och använde ett nätverk av små, decentraliserade hamnar på öar och uddar. Dessa fynd utmanar tidigare uppfattningar om vikingarnas sjöfart och navigering.(Live Science, Phys.org)
Experimentell arkeologi till havs
Jarrett använde en öppen, fyrkantigt riggad klinkbyggd båt, liknande de som användes under vikingatiden (800–1050 e.Kr.). Seglingarna sträckte sig från Trondheim till norra polcirkeln och tillbaka. Trots båtens enkla konstruktion visade den sig vara stabil på öppet hav, även under tuffa förhållanden. Navigering nära land visade sig dock vara mer utmanande på grund av undervattensströmmar och fallvindar från bergssluttningar .(Phys.org, Live Science)
Återupptäckta vikingahamnar
Genom att kombinera sina egna erfarenheter med intervjuer av norska sjömän och fiskare, samt digitala rekonstruktioner av landskapet under vikingatiden, identifierade Jarrett fyra potentiella vikingahamnar längs Norges kust. Dessa hamnar, belägna på små öar och uddar, låg längre ut till havs än tidigare kända handelsplatser som Bergen och Trondheim. De erbjöd skyddade ankringsplatser och enkla in- och utpassager, vilket var avgörande för effektiv handel och resande under vikingatiden.(Phys.org)
Navigering med berättelser
Vikingarna använde inte kartor eller kompasser. Istället förlitade de sig på ”mentala kartor” och muntliga berättelser kopplade till landmärken längs kusten. Exempelvis finns berättelser om öarna Torghatten, Hestmona och Skrova, som fungerade som navigationshjälpmedel och varningar för faror. Jarrett beskriver detta som ett ”maritimt kulturellt tankelandskap”, där myter och berättelser hjälpte sjöfarare att orientera sig och överföra kunskap mellan generationer .(Phys.org)
Sammanfattning
Greer Jarretts forskning, baserad på praktisk segling och historiska källor, visar att vikingarna använde ett omfattande nätverk av små hamnar och navigerade längre från land än tidigare antaget. Deras navigationsmetoder byggde på muntliga traditioner och berättelser kopplade till landmärken. Dessa insikter ger en djupare förståelse för vikingarnas sjöfart och deras anpassningsförmåga till olika marina miljöer.(Live Science)
Taggar:
- Arkeologi: Studien bygger på arkeologiska metoder och fynd relaterade till vikingatiden.
- Svensk forskning: Forskningen är genomförd av en doktorand vid Lunds universitet.
- Människor: Fokus på vikingarnas navigationsmetoder och samhällsstrukturer.
- Natur och miljö: Analys av kustlandskapets påverkan på vikingarnas sjöfart.
Extra taggar:
- Maritim arkeologi: Forskningen kombinerar sjöfartshistoria med arkeologiska metoder.
- Experimentell arkeologi: Användning av praktiska experiment för att förstå historiska förhållanden.
Källor:
- Phys.org: Archaeologist sailing like a Viking makes unexpected discoveries
- Journal of Archaeological Method and Theory: From the Masthead to the Map: an Experimental and Digital Approach to Viking Age Seafaring Itineraries
- Live Science: Archaeologist sailed a Viking replica boat for 3 years to discover unknown ancient harbors
