Bakgrund
Den 27 maj 2025 publicerade ESA en ny “deep field”-bild från James Webb-teleskopet (JWST). Bilden består av nio infraröda exponeringar som tillsammans summerar ≈ 120 timmars observation – den längsta tid JWST hittills riktat mot ett enda mål. I centrum ligger den massiva galaxhopen Abell S1063, 4,5 miljarder ljusår bort i stjärnbilden Tranan. Hopen fungerar som ett gravitationellt förstoringsglas som böjer och förstärker ljuset från ännu mer avlägsna galaxer—de röda, bågformade strimmorna runt klustret—och ger forskare en unik glimt av “Cosmic Dawn”, tiden då de första galaxerna tändes.(esa.int)
Vad är nytt?
- Rekordlång exponering: 120 timmar över nio infraröda filter gör detta till Webb-teleskopets djupaste enskilda observation hittills.(esa.int)
- Program GLIMPSE (#3293): Syftet är att kartlägga vanliga galaxer vid rödförskjutning z > 6 och nå en absolut UV-magnitud på –12, motsvarande ljus från stjärnor bara några miljoner år efter Big Bang.(stsci.edu)
- Oväntat stora ursprungsgalaxer: Tidigare Webb-data tyder på att tidiga galaxer är mer massiva än kosmologiska modeller förutspår. Den nya bilden ger ytterligare material för att testa den gåtan.(phys.org)
Varför spelar det roll?
- Kosmisk arkeologi: Genom att utnyttja gravitationslinsen kan astronomer studera extremt svaga objekt som annars ligger under JWST:s detektionsgräns.
- Mörk materia och linsmodeller: Avbildningar av linsbågarna gör det möjligt att kartlägga den osynliga massan i Abell S1063 med högre precision.
- Kalibrering av galaxutveckling: Att mäta storlek, massa och stjärnbildning hos urtidsgalaxerna hjälper forskare att förstå hur dagens jättegalaxer växte fram.
Förklaringar av begrepp
| Begrepp | Förklaring |
|---|---|
| Deep field | En ultra-lång exponering av en liten himmelsektor för att samla in ljus från de svagaste och äldsta objekten. |
| JWST / Webb-teleskopet | Rymdteleskopet som sedan 2022 observerar universum främst i infrarött ljus. |
| NIRCam | Near-Infrared Camera, JWST:s huvudsakliga kamera för 0,6–5 µm våglängder. |
| Gravitationslins | Den förvrängning och förstoring av bakgrundsljus som uppstår när riktigt massiv materia böjer rum-tiden. |
| Rödförskjutning (z) | Mått på hur mycket ljuset sträckts av universums expansion; högre z = längre tillbaka i tid. |
| Absolut magnitud (AB-mag) | Ljusstyrka hos ett objekt på standardavstånd 10 parsec; lägre värde betyder ljusare. |
Sammanfattning
JWST har riktat sin blick mot galaxhopen Abell S1063 i hela 120 timmar och kombinerat nio infraröda färgbilder. Tack vare gravitationslinsning syns ett “skogsbryn” av förvrängda bågar – signaler från några av de äldsta kända galaxerna. Observationen, en del av program GLIMPSE, pressar gränserna för hur långt bak i tiden vi kan se och ger nya data om hur de första galaxerna växte fram.
Källor
- Phys.org: “Webb telescope captures deep view of ancient galaxies” (27 maj 2025)(phys.org)
- ESA pressmeddelande: “Webb glimpses the distant past” (27 maj 2025)(esa.int)
- JWST-förslag #3293 (GLIMPSE) – PDF-översikt (2024)(stsci.edu)
- Universe Today: “The Webb Captures Faint Galaxies from the Universe’s Ancient Past” (maj 2025)(universetoday.com)
- BigThink: “JWST captures its most extreme gravitational lens ever” (maj 2025)(bigthink.com)
Extra taggar
Astrofysik, Gravitationslinser, Kosmisk gryning
Kategori(er)
Rymden – Artikeln handlar om rymdteleskopet JWST och observationer av galaxer långt bort i kosmos.
Fysik – Fynden bygger på allmän relativitet (gravitationslinser) och kosmologiska principer.
