Sammanfattning
En ny studie från Stanford Medicine, publicerad 4 juni 2025 i Nature Medicine, visar att individers blodsockerrespons efter att ha ätit specifika kolhydrater (t.ex. potatis, pasta, ris, bönor) varierar kraftigt beroende på deras metabola hälsa. Resultaten visar tre tydliga metaboliska “subtyper”: insulinresistens, betacellsdysfunktion (den celltyp i bukspottskörteln som producerar insulin), och komplikationer kopplade till högt blodtryck (Stanford Medicine). Detta innebär att en allmän dietrekommendation kanske missar större hälsovinster för vissa grupper.
Tidigare uppfattning: en carbs passar alla?
Fram till nu har man trott att kolhydratrika dieter i huvudsak bör regleras efter glykemiskt index eller glykemisk belastning, med antagandet att alla reagerar likartat på t.ex. potatis eller pasta. Man har också sett koststrategier som generiska för diabetiker och förebyggande insatser .
Före denna studie menade många att insulinresistens och betacellsdysfunktion var normal följd vid diabetsutveckling, och glykemiska reaktioner skulle vara ganska förutsägbara. Endast vissa livsmedel, som riskakor eller vitt bröd, gav snabba blodsockerhöjningar, oroande men generiska .
Vad visar den nya forskningen?
Studien omfattade 55 personer – varav 26 med prediabetes – som bar kontinuerliga glukosmätare och åt fasta portioner av sju kolhydratkällor under fasta morgnar (thehansindia.com). Resultaten:
- Pasta gav störst glukospeak hos dem med insulinresistens.
- Potatis orsakade de mest uttalade topparna hos dem med insulinresistens + betacellsdysfunktion. Dessa deltagare hade även högre triglycerider och fettsyror (Stanford Medicine, Pharmacy Times).
- Bönor spikade blodsockret hos dem med ökad aktivitet i histidin- och ketogen metabolism (mer fettförbränning) (Stanford Medicine).
- Bröd var kopplat till förhöjt blodtryck hos dem med kraftig respons .
- Vindruvor och ris gav generellt hög glukosrespons för alla, oavsett metabola störningar (Stanford Medicine).
En intressant upptäckt var att kvoten mellan blodsockerspikar efter potatis jämfört med druvor kan fungera som biomarkör för insulinresistens – användbar i klinik där diagnos är svår (Stanford Medicine).
Vägval i måltiden – hjälper det?
Forskare testade även att äta fiber (ärtfiber), protein (äggvita) eller fett (crème fraîche) före rismålet:
- Hos metaboliskt friska individer:
- Fiber och protein sänkte glukostoppen,
- Fett fördröjde toppen (Stanford Medicine, universitycube.net).
- Hos de med insulinresistens/betacellsdysfunktion fanns ingen betydande effekt – strategin var inte hjälpsam .
Vad ändras nu?
- Personanpassade kostråd: Istället för universella kostrekommendationer kan man matcha kolhydratval efter individens metabola profil, t.ex. undvika potatis för de med insulinresistens.
- Biomarkör för riskbedömning: Potatis-/druvrespons-kvoten kan bli ett enkelt diagnosticeringsverktyg för insulinresistens.
- Måltidsdesign: Ordningen vid måltider (protein/fett före kolhydrater) kan fungera för vissa, men strategin behöver individanpassning.
Begrepp att känna till
- Insulinresistens: Celler svarar dåligt på insulin, kroppens viktiga blodsockerhanteringssignal.
- Betacellsdysfunktion: När bukspottkörtelns insulinproducerande celler slutar fungera normalt.
- Peppostprandiala glukossvar (PPGR): Blodsockerrespons efter måltid.
- Multi-omics: Samtidig analys av flera biologiska datatyper (t.ex. gener, metabo, mikrobiom).
- Biomarkör: Ett objektivt mått som indikerar hälsotillstånd eller risk (som kvoten potatis/druvor).
Slutsats
Studien utmanar tidigare uppfattningar om kolhydrater och metabol hälsa genom att visa att blodsockerrespons är individuell och kopplad till specifika metabola tillstånd. Det öppnar upp för genetiskt och metabolt baserade kostrekommendationer och nya diagnostiska verktyg – ett stort steg mot precision nutrition.
Extra taggar
Hälsa – Diabetes och prediabeteshantering
Biologi – Mer om cellernas och kroppens respons på näring
Matematisk vetenskap – Statistisk subtypning och biomarkörsutveckling
Svensk forskning – Nej
Valda kategorier: Hälsa, Biologi, Matematisk vetenskap
Källor
- Stanford Medicine, Nature Medicine 4 juni 2025 – “Individual variations in glycemic responses…” (Pharmacy Times, Medical Xpress)
- Stanford Diabetes Research Center, intervju med McLaughlin & Snyder 17 juni 2025 (sdrc.stanford.edu)
- Pharmacy Times & Bioengineer – summering av studiens metod & resultat (Pharmacy Times)
- IANS (New Delhi) – global vinkling på prediabetesrisk kopplat till blodsockersvar (thehansindia.com)
