Biologisk mångfald, eller biodiversity på engelska, handlar om variationen av liv på jorden – allt från olika arter av djur och växter till ekosystem som skogar och jordbruk. Det är som ett stort nätverk där varje art spelar en roll för att hålla naturen i balans. Globalt sett har vi sett en dramatisk minskning av denna mångfald de senaste decennierna, ofta kopplat till mänsklig befolkningstillväxt och ekonomisk utveckling. Till exempel har 73 procent av världens vilda djur försvunnit sedan 1970, medan världens befolkning har dubblats till över 8 miljarder människor. Men vad händer när befolkningen istället minskar? Kan det leda till en ”avfolkningsbonus” där naturen återhämtar sig?
I Japan, som är ett av världens mest åldrande och avfolkande länder, undersöker en ny studie just detta. Japan har en befolkning som minskar på grund av låga födelsetal (under det som kallas ”ersättningsnivå”, vilket är cirka 2,1 barn per kvinna för att hålla befolkningen stabil). Detta kallas depopulation, eller avfolkning. Forskarna ville se om färre människor automatiskt leder till bättre mångfald i naturen. De studerade förändringar i populationer av fåglar, fjärilar, eldflugor, grodor och växter i 158 platser över Japan, från 2004 och framåt (över 5–17 år). Platserna var i så kallade WAPU-landskap, vilket står för wooded (skogiga), agricultural (jordbruks-), peri-urban (nära städer) områden. Dessa är typiska japanska ”satoyama”-landskap, semi-naturliga områden där människor har levt och brukat jorden i tusentals år, som risfält, skogar och byar.
Studien visar att avfolkning inte automatiskt är bra för naturen. Tvärtom fortsätter mångfalden att minska för de flesta arter, oavsett om befolkningen ökar eller minskar lokalt. Varför? Det beror främst på förändringar i markanvändning (land use change). När människor lämnar landsbygden blir jordbruk övergivna (abandonment), vilket leder till att fält växer igen med ogräs eller blir oanvändbara. I andra områden intensifieras jordbruket (intensification) för att producera mer med färre människor, ofta med kemikalier och stora maskiner som skadar ekosystemen. Samtidigt expanderar städer (urbanisering) in i dessa områden, vilket förstör livsmiljöer för djur och växter.
Ett exempel: För fåglar och grodor minskade antalet individer och arter i områden med minskande befolkning, eftersom övergivna risfält torkar ut och blir oanvändbara för vattenlevande arter som eldflugor. Däremot ökade icke-inhemska växter (non-native plants), som invasiva arter som kan ta över och tränga ut lokala arter. Endast i områden där befolkningen var stabil (inte ökande eller minskande) var mångfalden också mer stabil, troligen för att traditionella jordbruksmetoder fortsatte utan stora förändringar.
Forskarna introducerar begreppet ”Depopulation Vanguard Countries” (DVC), länder som leder vägen i avfolkning, som Japan i Nordostasien. De varnar för att utan aktiva åtgärder, som bättre planering av markanvändning och stöd för hållbart jordbruk, kan avfolkning faktiskt förvärra problemen. Japan har redan över 9 miljoner övergivna hus (akiya) och minskande jordbruksproduktion, vilket leder till mer öde mark (akichi). Detta skiljer sig från platser som Tjernobyl, där en plötslig katastrof ledde till att naturen återvände snabbt – i Japan är processen långsam och mosaikartad, med övergivna områden mitt i bebodda samhällen.
Vad betyder detta för resten av världen? Många länder, som Sydkorea och Kina, följer efter Japan med sjunkande födelsetal. Studien uppmanar till att inkludera avfolkning i strategier för naturvård, som att främja traditionella metoder som håller ekosystemen levande. Till exempel kan ”rewilding” (återvildning) hjälpa, där man låter naturen ta över på ett kontrollerat sätt, men det kräver planering för att undvika invasiva arter.
Studien understryker att människor är en del av ekosystemen i dessa områden. Traditionella japanska jordbruk, som risodling, har skapat unika livsmiljöer för arter som grodor och fjärilar. När dessa metoder försvinner på grund av åldrande bönder (genomsnittlig ålder 68 år), kollapsar balansen.
Sammanfattning
Denna studie visar att avfolkning i Japan inte leder till automatisk återhämtning av biologisk mångfald. Istället minskar arter av fåglar, insekter och grodor på grund av övergivna jordbruk och urban expansion. Endast i stabila befolkningsområden är mångfalden mer hållbar. Forskarna betonar behovet av strategier som inkluderar avfolkning i naturvård för att undvika ytterligare förluster.
Kategorier:
- Biologi: Artikeln fokuserar på förändringar i arter som fåglar, grodor och växter, och hur mänskliga faktorer påverkar ekosystem – centralt för biologisk forskning.
- Natur och miljö: Den diskuterar globala miljöproblem som biodiversitetsförlust och markanvändning, med koppling till hållbarhet.
- Hälsa: Indirekt, eftersom minskad mångfald påverkar ekosystemtjänster som ren luft och mat, vilket påverkar mänsklig hälsa.
- Övrigt: Täcker demografiska trender som avfolkning, som inte passar perfekt i andra kategorier men är relevant för samhällsvetenskaplig miljöforskning.
Extra taggar: (För professionella vetenskapliga sammanhang, som ekologi och hållbarhetsvetenskap)
- Ekologi: Studiens kärna är interaktioner mellan arter och miljöfaktorer i semi-naturliga landskap.
- Hållbar utveckling: Kopplar demografi till biodiversitetsstrategier, relevant för FN:s mål om hållbarhet.
- Demografisk forskning: Analyserar depopulationens effekter, som i tidskrifter om befolkningsdynamik.
- Agroekologi: Fokuserar på jordbrukslandskap och traditionella metoder.
Källor:
- Originalartikel: Uchida, K., Matanle, P., Li, Y. et al. Biodiversity change under human depopulation in Japan. Nat Sustain (2025). https://doi.org/10.1038/s41893-025-01578-w. (Hämtad från den uppladdade PDF-filen).
- Relaterad studie: Normile, D. Nature from nurture. Science 351, 908-910 (2016). Diskuterar liknande effekter av övergivna områden i Japan. Länk: https://www.science.org/doi/10.1126/science.351.6277.908.
- Global rapport: IPBES Global Assessment Report on Biodiversity and Ecosystem Services (2019). Bekräftar globala trender. Länk: https://ipbes.net/global-assessment.
- Ytterligare källa: Kauffman, N. et al. Effects of human depopulation and warming climate on bird populations in Japan. Conserv Biol 38, e14175 (2023). Fokuserar på fåglar under avfolkning. Länk: https://conbio.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/cobi.14175.
- FN-data: United Nations World Population Prospects 2024. Används i studien för demografiska trender. Länk: https://population.un.org/wpp/.
