En ny studie publicerad i Nature Astronomy har kartlagt vetenskapsgemenskapens syn på frågan om utomjordiskt liv. Genom fyra enkäter utförda under 2024 bland över 1 000 forskare, varav 521 astrobiologer, framkommer en tydlig tendens: majoriteten av forskarna tror att liv finns någonstans i universum – även om bevisen ännu saknas .
Resultaten: En stark konsensus om grundläggande liv
Studien, ledd av Peter Vickers vid Durham University, visar att 86,6 % av astrobiologerna anser att det är ”sannolikt” eller ”mycket sannolikt” att grundläggande utomjordiskt liv, som mikroorganismer, existerar någonstans i universum. Bland icke-astrobiologer var siffran ännu högre (88,4 %), vilket tyder på en bred enighet i vetenskapssamhället .
När det gäller komplext liv (t.ex. större organismer) sjönk stödet till 67,4 % bland astrobiologer, medan 58,2 % av dem trodde på intelligenta utomjordingar. Den låga andelen motstånd (under 2 % för grundläggande liv) visar att skeptiker är få, men neutrala röster utgjorde 12 % – en reflektion av den vetenskapliga försiktigheten utan direkt bevisning .
Varför tror forskarna på utomjordiskt liv?
Trots avsaknaden av direkt bevis pekar forskare på flera indikatorer:
- Beboeliga miljöer är vanliga: Månar som Europa (Jupiter) och Enceladus (Saturnus) har undervattenshav, och Mars hade en gång flytande vatten. Universums omfattning med över 100 miljarder galaxer gör sannolikheten matematiskt överväldigande .
- Abiogenesens icke-noll sannolikhet: Liv uppstod på jorden under okända förhållanden, men att processen är unik anses osannoligt med tanke på universums storlek .
- Teoretiska beräkningar: Även med en extremt låg sannolikhet för liv per planet (t.ex. 1 på en miljard miljarder) skulle antalet beboeliga världar (uppskattat till 100 miljarder miljarder) göra liv nästan oundvikligt .
Debatten: Är konsensusen för svag?
Vickers och team diskuterar paradoxen i resultaten: med tanke på universums omfattning kan 86,6 % vara en för svag konsensus. Om neutrala röster exkluderas (12 %), stiger stödet till 97,8 %, vilket kan tyda på att många forskare undviker att spekulera offentligt . Denna ”satisficing”-effekt, där neutralitet ses som ett säkert val, har historiska paralleller – som geofysikern Edward Bullards kommentar om att ”sitta på staketet” tills mer data finns .
Framtiden: Sökandet fortsätter
Forskare betonar att svaret kräver mer direkta observationer. NASA:s James Webb-teleskop har redan upptäckt molekyler som dimetylsulfid (DMS) på exoplaneten K2-18 b – en potentiell biosignatur . Marsprovuppdraget och Europa Clipper (som ska utforska Jupiters måne 2030) kan också ge nya ledtrådar .
Sammanfattning
Studien visar att vetenskapssamhället i stor utsträckning tror på utomjordiskt liv, baserat på statistiska argument och teoretiska modeller. Men utan konkreta bevis förblir frågan öppen – en balans mellan optimism och vetenskaplig rigor. Som Vickers konstaterar: ”Att rapportera både 86,6 % och 97,8 % är det ärligaste sättet att visa komplexiteten i svaren” .
Källor
- Vickers, P., Gardiner, E., Gillen, C. et al. ”Surveys of the scientific community on the existence of extraterrestrial life.” Nat Astron 9, 16–18 (2025). DOI: 10.1038/s41550-024-02451-0
- EarthSky. ”Do aliens exist? What scientists really think.” (2025). Länk
- Durham University. ”Do aliens exist? We studied what scientists really think.” (2025). Länk
- National Tribune. ”Do aliens exist? We studied what scientists really think.” (2025). Länk
- ZME Science. ”Are aliens real? Here’s what the scientists think.” (2025). Länk
- NASA. ”Do Aliens Exist? We Asked a NASA Scientist: Episode 5.” (2021). Länk
- University of California, Riverside. ”Evidence of alien life became one of 2024’s hot topics—could 2025 be…” (2024). Länk
