En rad nya studier har avslöjat att forntida jägare-samlare inte främst levde på kött, utan hade en överraskande varierad och växtbaserad kost. Dessa fynd motbevisar den populära uppfattningen bakom den moderna ”paleo-dieten”, som ofta framhåller animaliskt protein som stenåldersmänniskors huvudsakliga energikälla .
Gesher Benot Ya’akov: 780 000 år gamla stärkelsekorn avslöjar växtbearbetning
Vid utgrävningar längs Jordanfloden i norra Israel har forskare hittat stärkelsekorn från växter som ekollon, vattenväxter och baljväxters på 780 000 år gamla basaltverktyg. Dessa verktyg, inklusive hammarstenar och städ, användes för att krossa och bearbeta växter – den äldsta kända bevisningen för systematisk växtförädling .
- Vattenliljor och vattenkastanjer: Analyser visar att hominider samlade växter från både akvatiska och terrestra miljöer, vilket krävde avancerad kunskap om säsongsbetonade resurser .
- Kolhydrater för hjärnans utveckling: Stärkerika knölar och nötter var avgörande för att möta energibehoven hos den expanderande hjärnan .
Studien, publicerad i PNAS, visar att tidiga människor inte var passiva köttätare, utan aktiva växtförädlares med verktyg som krävde social samordning .
Taforalt, Marocko: Isotopbevis bekräftar växtdominans
I grottan Taforalt har en internationell forskargrupp analyserat zink- och strontiumisotoper i 15 000 år gamla tandemaljer från den Iberomaurianska kulturen. Resultaten visar att över 50 % av kosten bestod av växter som ekollon, pinjenötter och vilda baljväxter – långt före jordbrukets uppkomst .
- Spädbarnsavvänjning: Växtbaserade dieter användes redan vid avvänjning, vilket tyder på en kulturell överföring av växtkunskap .
- Arkeobotaniska fynd: Fossiliserade växtrester och malstenar bekräftar att nötter maldes till mjöl för vidare tillredning .
Konsekvenser för människans evolution
- Social komplexitet: Bearbetning av växter krävde samarbete och kunskapsdelning, vilket kan ha drivit utvecklingen av tidiga sociala strukturer .
- Kognitiva färdigheter: Identifiering och förädling av ätliga växter krävde minne, planering och tekniskt kunnande .
- Ekologisk anpassning: Mångsidig kost möjliggjorde överlevnad i varierande miljöer, från Medelhavskuster till subtropiska sjöar .
Varför har köttmyten bestått?
- Bevaringstendens: Djurben fossiliseras lättare än växtmaterial, vilket skevat tolkningen av arkeologiska fynd .
- Moderna diettrender: ”Paleo”-rörelsen har romantiserat en köttcentrerad förhistoria, trots att den saknar vetenskapligt stöd .
Kritik mot den traditionella berättelsen
Tidigare studier har fokuserat på fynd av djurben och spjutspetsar, men ny teknik som paleoproteomik och isotopanalys har revolutionerat fältet. Exempelvis har analys av tandsten hos 14 000 år gamla individer i Jordanien avslöjat konsumtion av baljväxter och vildlinser – fynd som pekar på en tidig ”grön revolution” före jordbruket .
Sammanfattning
Dessa studier visar att människans evolution inte enbart drevs av köttkonsumtion, utan av en balanserad kost som inkluderade komplexa växtresurser. Som forskaren Hadar Ahituv konstaterar: ”Att förstå detta omvärderar inte bara vår förhistoria – det utmanar även hur vi ser på modern kosthälsa” .
Källor
- Moubtahij, Z. et al. ”Isotopic evidence of high reliance on plant food among Later Stone Age hunter-gatherers at Taforalt, Morocco”. Nature Ecology & Evolution (2024). DOI: 10.1038/s41559-024-02382-z
- Ahituv, H. et al. ”Plant processing among early hominins revealed through starch grain analysis”. PNAS (2025). Länk
- ”Neolithic Farmers May Have Buried These Mysterious Stones to Bring Back the Sun After a Volcanic Eruption”. Smithsonian Magazine (2025). Länk
- ”Archaeological Finds Shed New Light On The Paleo Diet Habits Of Ancient Hunter-Gatherers”. AncientPages.com (2025). Länk
- ”Paleo Diet Debunked: Ancient Humans Ate Plants, Study Shows”. ScienceAlert (2025). Länk
