
Översikt och sammanhang
Denna forskningsartikel presenterar en högupplöst geoarkeologisk studie av tre härdar (eldstäder) från den övre paleolitiska platsen Korman’ 9, belägen vid Dnjestrfloden i Ukraina. Platsen är kopplad till epigravettianska bosättningar under den senaste istidens maximum (LGM), en period av extrem kyla och resursbrist i Eurasien, ungefär 26 500 till 19 000 år sedan.

Viktiga fynd
Det finns få välbevarade och välbeskrivna härdar från LGM i Europa, trots att elden var avgörande för överlevnad i det kalla klimatet. Korman’ 9 ger några av de första detaljerade mikromorfologiska beskrivningarna av sådana eldstäder från denna period.
De tre analyserade härdarna var öppna, platta eldstäder som främst eldades med ved – kolanalys visar att gran var ett vanligt bränsle. Det finns också tecken på att djurben och möjligen fett brändes, antingen som extra bränsle eller av misstag, vilket är logiskt i en miljö där ved var en bristvara.
Färg- och temperaturanalys av sedimenten under härdarna visar att temperaturer på upp till 600°C uppnåddes, vilket stämmer överens med vedeldade eldar. Vissa ben som hittats nära härdarna var brända vid över 650°C, vilket tyder på exponering för hög värme.
Härdarna visar skillnader i storlek, struktur och organiskt innehåll, vilket kan spegla antingen flera bosättningar inom samma lager eller olika användningsområden under en och samma bosättning. Den rumsliga organisationen och återanvändningen av platsen tyder på långsiktig planering och möjligen säsongsbunden återkomst.
Bevarandet av härdarna har påverkats av solifluktionsprocesser (jordrörelser orsakade av frost och tö) och bioturbation (störningar av växter och djur), vilket har förändrat de ursprungliga strukturerna och sammansättningen av eldstäderna.
Studien belyser hur arbetskrävande eldhantering var och dess centrala roll i jägar-samlar-samhällen under övre paleolitikum – inte bara för värme, utan även för matlagning, verktygstillverkning och sociala aktiviteter. Fynden visar att människor även under de tuffaste klimatförhållandena upprätthöll avancerade eldtekniker och anpassade sitt eldbruk efter lokala miljöförhållanden.

Betydelse
Härdarna vid Korman’ 9 ger sällsynt och detaljerad kunskap om eldbruk under LGM och fyller en lucka i det arkeologiska materialet. De visar att istidsmänniskor i Östeuropa var skickliga på att göra upp och underhålla eldar, använde tillgängliga resurser kreativt och organiserade sina boplatser kring denna viktiga teknik.
”Eld var inte bara till för att hålla värmen; den var också avgörande för matlagning, verktygstillverkning och sociala sammankomster,” säger Dr. Philip R. Nigst, arkeolog vid Wiens universitet.





Referens Murphree, W.C., Ferro-Vázquez, C., Kulakovska, L., m.fl. (2025). Fire Use During the Last Glacial Maximum: Evidence From the Epigravettian at Korman’ 9, Middle Dniester Valley, Ukraine. Geoarchaeology, 40(2): e70006.