Den 21 december 2024 återfick en pionjär inom artificiell intelligens sitt digitala liv. ELIZA, skapad av MIT-professorn Joseph Weizenbaum på 1960-talet och erkänd som världens första chattbot, har återupplivats från bortglömd källkod – en teknisk och historisk bedrift som belyser både AI:s blygsamma början och vikten av att bevara digitalt kulturarv .
Upptäckten av Förlorad Kod
År 2021 hittade Jeff Shrager, en kognitionsvetenskapsforskare vid Stanford University, och Myles Crowley, en arkivarie vid MIT, en mapp med gulnade utskrifter i Weizenbaums personliga arkiv. Dessa innehöll den ursprungliga koden till ELIZA, skriven i det nu föråldrade programmeringsspråket MAD-SLIP (Michigan Algorithm Decoder Symmetric List Processor) . Kodens existens hade länge varit okänd, eftersom den snabbt ersattes av en Lisp-version som spreds via ARPANET – föregångaren till internet – och senare klonades i BASIC för hemdatorer under 1970-talet .
ELIZA:s ursprungliga 420 rader kod, inklusive det berömda DOCTOR-skriptet som simulerade en rogersk psykoterapeut, ansågs förlorat tills denna upptäckt. ”Att ha forskarens kod är som att få en direkt insyn i deras tankar,” förklarade Shrager .
Tekniska Utmaningar och Återupplivning
Att få ELIZA att köra igen var ingen enkel uppgift. Teamet, kallat ”mjukvaruarkeologer,” mötte flera hinder:
- Åldrande kod: MAD-SLIP var inte längre kompatibelt med moderna system, så en emulator för 1960-talets IBM 7094 (en dator värd $23 miljoner i dagens penningvärde) utvecklades .
- Saknade funktioner: Vissa delar av koden var ofullständiga eller otydligt dokumenterade, vilket krävde att teamet skrev nya funktioner från scratch .
- Buggar som historiska artefakter: En känd bugg gör att ELIZA kraschar om användaren skriver siffror (t.ex. ”Du är 999 idag”). Den lämnades medvetet ofixad för att bevara kodens autenticitet – ”som att måla över en miss i Mona Lisa,” enligt Shrager .
Efter tre år av arbete lyckades teamet starta ELIZA den 21 december 2024. Den återupplivade versionen är nu öppen källkod och tillgänglig på GitHub, komplett med emulator för nyfikna att testa .
ELIZA:s Roll i AI:s Historia
Trots sin enkelhet – ELIZA svarar främst genom att spegla användarens ord och ställa följdfrågor – blev den en sensation. Weizenbaum skapade den inte som en chattbot, utan som ett verktyg för att studera människa-dator-interaktion . Men när den spreds blev den en kulturell ikon. Hans sekreterare bad till och med Weizenbaum att lämna rummet för att kunne ”prata i ensamhet” med ELIZA .
ELIZA:s inflytande på modern AI är omdiskuterat men betydelsefullt:
- Turingtestets föregångare: ELIZA var den första att praktiskt testa idén om att en dator kan imitera mänsklig konversation .
- Kritik mot illusionen av intelligens: Trots att ELIZA bara följde enkla mönster, upplevde många användare den som förstående – en parallell till dagens debatt om stor språkmodellers (LLM) ”förståelse” .
- Inspiration till framtiden: ELIZA visade att AI inte nödvändigtvis behöver replikera mänskligt tänkande, utan kan uppnå liknande resultat genom alternativa metoder – en filosofi som genomsyrar moderna modeller som ChatGPT .
Bevara Digitalt Kulturarv
ELIZA:s återkomst understryker vikten av att bevara tidig datorkod. ”Det här är vår tids motsvarighet till antika konstverk,” menar David Berry, medförfattare till studien . Inom datavetenskap prioriteras ofta innovation framför historia, vilket leder till att viktiga artefakter försvinner .
Projektet har redan fått följder:
- Dolda funktioner avslöjade: Teamet upptäckte ett ”undervisningsläge” där användare kan lägga till egna regler, något Weizenbaum bara nämnt kort i sin forskning .
- Kulturhistorisk insikt: Genom att studera originalet kan forskare bättre förstå hur tidiga AI-pionjärer tänkte och arbetade .
ELIZA i Modern Tid
Jämfört med dagens LLM:er är ELIZA primitiv – den kan inte generera kreativa svar eller lära sig. Men den excellerar i en sak: att lyssna. ”Moderna chattbotar försöker avsluta dina meningar; ELIZA uppmuntrade dig att prata vidare,” noterar Shrager . I en tid av desinformation och hallucinationer hos AI kan denna enkelhet vara uppfriskande .
Slutsats
ELIZA:s återuppståndelse är mer än en teknisk bedrift – det är en påminnelse om AI:s blygsamma rötter och vikten av att inte glömma sin historia. Som Berry uttrycker det: ”Om vi inte bevara dessa digitala artefakter, förlorar vi delar av vår kulturella identitet” .
Källor
- ELIZA Resurrected: World’s First Chatbot Revived After 60 Years
- ELIZA Reanimated: The world’s first chatbot restored on the world’s …
- Scientists Have Resurrected ELIZA, the World’s First Chatbot
- ELIZA Resurrected: How the First Chatbot Returns to Life
- World’s first chatbot ‘Eliza’ revived from 60-year-old computer code
- ELIZA, The World’s First Chatbot, Brought Back From The Dead
- ’ELIZA,’ the world’s 1st chatbot, was just resurrected from 60-year-old …
- ELIZA: World’s first AI chatbot has finally been resurrected after …
- ELIZA Reinterpreted: The world’s first chatbot was not intended as a …
- ELIZA, the world’s first chatbot, is back online after six decades …
Artikeln sammanställer information från ovanstående källor, med fokus på historisk kontext, teknisk restaurering och kulturell betydelse. 🖥️🔍
