Ett 1500-årigt skelett som hittades i kedjor i Jerusalem tillhör en kvinna som praktiserade extrem asketism

Viktiga punkter

• Det verkar troligt att det 1500-åriga skelettet som hittades i kedjor i Jerusalem tillhör en kvinna som praktiserade extrem asketism.
• Upptäckten gjordes vid Khirbat el-Masani, en bysantinsk klosterplats nära Jerusalem, och dateras till 500-talet.
• Forskarna analyserade tänder för att bekräfta att skelettet var kvinnligt, vilket är oväntat eftersom extrem asketism oftast förknippas med män.

Bakgrund

Forskning tyder på att skelettet, som hittades inlindat i tunga järnkedjor, var en del av en asketisk praxis där kedjorna användes för att begränsa rörelsefrihet som en form av religiös självförnekelse. Denna praxis var vanlig under bysantinsk tid, men det är ovanligt att hitta bevis för kvinnor som praktiserade det på detta sätt. Upptäckten utmanar tidigare uppfattningar om könsroller inom religiösa praktiker under denna period.

Betydelse

Det verkar sannolikt att denna kvinna levde ett liv dedikerat till extrem asketism, vilket kan ha inkluderat kedjor för att fokusera på andlig disciplin. Hennes begravning i kedjor kan ha varit ett sätt att hedra hennes asketiska livsstil, vilket ger en ny insikt i kvinnors roller i tidig kristen praxis.

Långt och detaljerat svar

Denna upptäckt, som nyligen rapporterades i flera källor, belyser en fascinerande aspekt av bysantinsk religiös praxis och könsroller under 500-talet. Skelettet, som är cirka 1500 år gammalt, hittades i kedjor vid Khirbat el-Masani, en arkeologisk plats cirka 3 kilometer nordväst om Jerusalems gamla stad. Platsen är resterna av ett bysantinskt kloster daterat till perioden 350–650 e.Kr., vilket placerar fyndet i en tid då kristendomen var den officiella religionen i Romerska riket och asketism var en framträdande religiös uttrycksform.

Upptäckt och analys

Under utgrävningar av flera kryptor vid klostret hittades flera skelett, inklusive män, kvinnor och barn. Ett särskilt gravfält stack ut på grund av att det innehöll ett skelett inlindat i tunga metallkedjor, bestående av stora metallringar runt halsen, armarna och benen, med en total vikt på flera tiotals kilogram. Initialt antogs resterna tillhöra en man, eftersom extrem asketism, inklusive användning av kedjor, traditionellt förknippades med manliga asketer. Dock visade en vetenskaplig analys, publicerad i Journal of Archaeological Science: Reports, att skelettet var kvinnligt. Forskarna analyserade peptider – korta aminosyrakedjor – i tandemaljen för att fastställa biologiskt kön. De fann närvaron av AMELX, en gen på X-kromosomen involverad i emaljutveckling, men ingen AMELY, den motsvarande genen på Y-kromosomen, vilket tydde på att personen mycket troligt hade två X-kromosomer och därmed var kvinna.

Kontext och betydelse

Kedjorna tros ha använts under livet som en del av en extrem asketisk livsstil, en praxis där fysiska begränsningar, som kedjor, användes för att kontrollera kroppen och fokusera på andlig renhet. Denna form av asketism var vanlig bland vissa kristna asketer under bysantinsk tid, och exempel inkluderar styliter, som levde på toppen av pelare medan de predikade, bad och fastade, ofta bärande kedjor. Historiska källor nämner att sådana praktiker oftast utfördes av män, vilket gör denna upptäckt särskilt anmärkningsvärd. Enligt Elisabetta Boaretto, en arkeolog vid Weizmann Institute of Science, är det mycket sällsynt att hitta belägg för kvinnor som använde kedjor på detta sätt, vilket utmanar tidigare uppfattningar om kvinnors roller i extrem religiös praxis under denna period.

Ålder och bevaringsstatus

Skelettet uppskattas ha tillhört en person mellan 30 och 60 år vid tidpunkten för döden, men benen var dåligt bevarade, vilket gjorde det svårt att dra ytterligare slutsatser om individens hälsa eller livsstil. Trots detta ger upptäckten en unik inblick i hur kvinnor kunde delta i asketiska traditioner, särskilt inom ett klostercontext där sådana praktiker tidigare antogs vara dominerade av män. Begravningen med kedjor kan ha varit ett sätt att hedra hennes asketiska engagemang och säkerställa att hennes andliga åtagande fortsatte att erkännas även efter döden, enligt Boaretto.

Jämförelse med andra fynd

För att sätta detta i perspektiv kan man jämföra med andra arkeologiska fynd från regionen. Till exempel har tidigare upptäckter, som de avskurna skeletten från 2000 år sedan i centrala Jerusalem, visat på våldsamma händelser, medan detta fynd tyder på en frivillig och religiös praxis. En annan jämförelse kan göras med fyndet av en 6000-årig barnskalle i Israels ”Grottan av fasor”, som också gav insikter i forntida liv, men utan koppling till asketism. Denna upptäckt står ut genom sin koppling till bysantinsk kristen praxis och könsdimensionen.

Tabell: Detaljer om upptäckten

Slutsats

Denna upptäckt är betydelsefull för att den utvidgar vår förståelse av kvinnors roller i tidig kristen asketism och belyser komplexiteten i religiösa praktiker under bysantinsk tid. Det tyder på att kvinnor, trots traditionella könsnormer, kunde engagera sig i extrema former av självförnekelse, vilket kan leda till en omvärdering av historiska narrativ om könsbaserade religiösa roller.

Nyckelreferenser

• 1,500-year-old skeleton found in chains in Jerusalem was a female ’extreme ascetic’ | Live Science
• Woman buried with chains near Jerusalem shows first evidence of female asceticism in Byzantine era | The Jerusalem Post
• Skeleton of woman found wrapped in chains for a surprising reason | Boing Boing
• 5th Century Byzantine Monk Buried in Chains in Jerusalem Was a Woman | Ancient Origins
• Eerie 1,500-year-old skeleton wrapped in CHAINS found hidden in Jerusalem tomb | The Sun
• 1,500-year-old skeleton found in chains in Jerusalem was a female ’extreme ascetic’ | Yahoo News