Fjällfotssnäckan (Chrysomallon squamiferum), även kallad vulkansnäcka eller havspangolin, är en unik djuphavssnäcka som lever vid hydrotermala ventiler i Indiska oceanen. Denna art är känd för sin ovanliga anatomi och livsstil, vilket gör den till ett fascinerande ämne inom marinbiologi och evolutionär forskning.(Live Science)
En rustning av järn
Fjällfotssnäckan är det enda kända flercelliga djuret som förstärker sitt skal och sin kropp med järn. Dess skal består av tre lager: ett yttre lager av järnsulfid (inklusive mineraler som pyrit och greigit), ett mellanlager av organiskt material (periostracum) och ett inre lager av aragonit, en form av kalciumkarbonat. Dessutom är snäckans fot täckt av överlappande fjäll (s.k. scleriter) som också är mineraliserade med järnsulfid. Dessa fjäll ger snäckan ett utseende som påminner om en pangolin, därav smeknamnet ”havspangolin”. (Wikipedia)
En inre näringsfabrik
Till skillnad från många andra djur äter inte fjällfotssnäckan som vuxen. Istället förlitar den sig på symbiotiska bakterier som lever i dess matstrupe. Dessa bakterier omvandlar kemikalier från de hydrotermala ventilerna till näring genom en process som kallas kemosyntes. Denna anpassning gör att snäckan kan överleva i de extrema förhållandena vid havsbotten, där solljus saknas och temperaturen kan vara mycket hög. (Live Science)
Ett hjärta av imponerande storlek
Fjällfotssnäckan har ett hjärta som utgör cirka 4 % av dess kroppsvikt, vilket är proportionellt större än hos något annat känt djur. Detta stora hjärta är nödvändigt för att pumpa syre till både snäckans egna vävnader och dess symbiotiska bakterier, särskilt i de syrefattiga miljöerna där den lever. (Wikipedia)
Hotad av djuphavsgruvdrift
Fjällfotssnäckan är endast känd från tre hydrotermala ventiler i Indiska oceanen: Kairei, Solitaire och Longqi. Dessa platser täcker tillsammans mindre än 0,02 kvadratkilometer, vilket gör arten extremt sårbar för miljöförändringar. Två av dessa platser hotas nu av djuphavsgruvdrift, vilket ledde till att Internationella naturvårdsunionen (IUCN) 2019 klassificerade fjällfotssnäckan som ”hotad”. Detta var första gången en art listades som hotad på grund av djuphavsgruvdrift. (Wikipedia)
Sammanfattning
Fjällfotssnäckan är en unik djuphavssnäcka som har utvecklat extraordinära anpassningar för att överleva i extrema miljöer. Med sin järnbepansrade kropp, symbiotiska näringsstrategi och stora hjärta representerar den en fascinerande gren på livets träd. Men dess begränsade utbredning och hotet från djuphavsgruvdrift gör att dess framtid är osäker, vilket understryker behovet av att skydda dessa unika ekosystem.
Källor
- Live Science: Scaly-foot snail: The armor-plated hermaphrodite with a giant heart that lives near scalding deep-sea volcanoes and never eats(Live Science)
- Wikipedia: Scaly-foot gastropod(Wikipedia)
Kategorier
- Biologi: Artikeln fokuserar på en unik djurarts anatomi och livsstil.
- Natur och miljö: Diskussionen om hotet från djuphavsgruvdrift relaterar till miljöskydd.
Extra taggar:
- Marinbiologi: Studien av djuphavssnäckor och deras anpassningar till extrema miljöer.
- Zoologi: Analysen av snäckans unika fysiologiska egenskaper.
- Bevarandebiologi: Fokus på artens hotade status och behovet av skyddsåtgärder.
