Forskare har nyligen avslöjat hur växter kämpade i miljontals år efter den värsta klimatkatastrofen i jordens historia

Forskare har nyligen avslöjat hur växter kämpade i miljontals år efter den värsta klimatkatastrofen i jordens historia, den så kallade ”End-Permian Event” som inträffade för cirka 250 miljoner år sedan1 4. Denna händelse orsakade massutdöende där över 80% av havsarterna utplånades, vilket gör det till det värsta massutdöendet någonsin1 3.

Katastrofens orsaker och omfattning

Vetenskaplig konsensus pekar på att huvudorsaken till massutdöendet var flodbasaltiska vulkanutbrott som skapade Sibiriska trapporna3. Dessa vulkanutbrott:

Frigjorde svaveldioxid och koldioxid som ledde till syrefattiga, svavelrika hav
Höjde den globala temperaturen drastiskt
Försurade haven
Ökade atmosfärens koldioxidnivå från cirka 400 ppm till 2 500 ppm3
Frigjorde cirka 40 000 gigaton kol över 200 000 år2
Resulterade i en temperaturökning på 5-10°C globalt2

Växternas kamp för återhämtning

Forskare från University College Cork, University of Connecticut och Natural History Museum of Vienna har genom att studera fossila växter och bergarter från Sydneys bassäng i östra Australien kunnat kartlägga hur växtlivet reagerade på dessa extrema klimatförändringar1 4.

Återhämtningsprocessen var långdragen och ojämn:

Första kolonisatörerna: Barrträd, liknande moderna tallar, var bland de första att kolonisera marken omedelbart efter End-Permian-katastrofen1 4.
Sekundär kollaps: Under ”Late Smithian Thermal Maximum” kollapsade även dessa barrträdsöverlevare på grund av ännu högre temperaturer. De ersattes av tåliga, buskliknande växter som liknade moderna lummerväxter. Denna extremt varma period varade i cirka 700 000 år och gjorde livet svårt för träd och andra stora växter1 4.
Återhämtning efter avkylning: Först efter en betydande avkylningsperiod, ”Smithian-Spathian Event”, började ovanliga växter kallade ”fröormbunkar” frodas och etablera mer stabila skogar. Dessa växter kom så småningom att dominera jordens landskap under miljontals år och banade väg för de frodiga skogarna under Mesozoikum, ”dinosauriernas tidsålder”1 4.

Efter miljontals år kom skogsekosystemen att likna dem som fanns före End-Permian-kollapsen. Men växtarterna som utgjorde de nya skogarna var helt annorlunda. Som Dr. Chris Mays från University College Cork uttrycker det: ”Termen ’återhämtning’ kan vara missvisande. Skogar återhämtar sig så småningom, men utrotning är för evigt”1 4.

Lärdomar för dagens klimatkris

Genom att förstå hur forntida växtekosystem klarade extrema klimatsvängningar hoppas forskare kunna dra värdefulla lärdomar om hur moderna växter och ekosystem kan hantera dagens klimatkris1. Ekosystem är beroende av en skör balans, där växter utgör ryggraden i markens näringskedjor och klimatreglering.

Forskningen belyser hur avgörande växter är, inte bara som basen för landbaserade näringskedjor, utan också som naturliga kolsänkor som stabiliserar jordens klimat. Störningen av dessa system kan ha konsekvenser som varar i hundratusentals år, vilket gör skyddet av dagens ekosystem viktigare än någonsin1 2.

Related Stories

Mystisk gyllene sfär funnen på havets botten

Läkemedel för sällsynt sjukdom förvandlar mänskligt blod till myggift

Upptäckten av så kallat ”mörkt syre” (”dark oxygen”) i djuphavet har lett till en intensiv vetenskaplig debatt