En ny studie visar att vilda fåglar, närmare bestämt superbofinkar (Lamprotornis superbus), uppvisar beteenden som liknar vänskap. Efter över 20 års observationer av dessa fåglar i östra Afrika har forskare lett av biologen Alexis Earl från Cornell University funnit tydliga exempel på ömsesidigt hjälpande – där fåglar hjälper andra, ofta icke släkt, med förväntningen att tjänsten ska återgäldas senare.
Vad innebär detta?
- Ömsesidighet i samarbete: Fåglarna hjälper varandra med att föda upp ungar och försvara bo, inte bara inom familjen utan även med andra flockmedlemmar som de inte är genetiskt släkt med.
- Sociala band mellan icke-släktingar: Invandrade fåglar i flocken, som saknar släktingar att samarbeta med, bildar starka sociala relationer med andra icke släktingar och utbyter hjälp över tid.
- Likhet med vänskap: Forskaren Dustin Rubenstein beskriver dessa relationer som ”reciproka sociala relationer” där individer hjälper varandra i utbyte mot framtida hjälp, vilket påminner om vänskap hos människor.
Varför är detta viktigt?
- Det utmanar den tidigare uppfattningen att fåglar bara hjälper släktingar av altruistiska skäl (kin selection).
- Visar att fåglar kan välja specifika individer att samarbeta med, vilket tyder på medvetna sociala val snarare än slumpmässigt beteende.
- Förstärker förståelsen för att samarbete och sociala band är viktiga för överlevnad och reproduktion även hos djur som inte är människor.
Studien i korthet
- Data samlades in mellan 2002 och 2021 från nio flockar superbofinkar.
- Fåglarna lever i flockar på mellan 7 och 60 individer och är kooperativa häckare där icke-föräldrar hjälper till att föda upp ungar.
- DNA-analyser användes för att fastställa genetiska relationer.
- Resultaten publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Den här upptäckten ger oss en fascinerande inblick i fåglars sociala liv och visar att vänskap och samarbete är mer utbrett i djurriket än vi tidigare trott – långt bortom människan. Vill du veta mer om sociala relationer hos djur eller andra spännande naturvetenskapliga fynd? Fråga gärna!
Citations:
Answer from Perplexity: pplx.ai/share