
Viktiga punkter
- Forskning tyder på att den första kända medeltida kvinnobegravningen med vapen i Ungern är SH-63, belägen på Sárrétudvari–Hízóföld-kyrkogården i östra Ungern, daterad till 1000-talet e.Kr. under den ungerska erövringsperioden.
- Graven innehöll bågskytteutrustning, inklusive en pilspets, delar av ett koger och en bågplatta, och skelettet identifierades som en vuxen kvinna genom genetisk och morfologisk analys.
- Det verkar troligt att detta är den första sådan upptäckten i Karpaterna för den perioden, vilket utmanar traditionella uppfattningar om könsroller, även om forskare är försiktiga med att kalla henne en krigare.
Plats och upptäckt
Begravningen, känd som SH-63, hittades på Sárrétudvari–Hízóföld-kyrkogården i östra Ungern. Den ursprungliga utgrävningen skedde i början av 1980-talet, men det var först genom nyligen publicerad genetisk analys 2024 som dess betydelse som en kvinnobegravning med vapen bekräftades.
Betydelse och fynd
Denna upptäckt är anmärkningsvärd eftersom den inkluderar föremål som vanligtvis förknippas med män, såsom bågskytteutrustning, tillsammans med kvinnliga smycken. Bevisen tyder på att det är ett unikt fall, vilket väcker frågor om kvinnors roller i det medeltida ungerska samhället, även om det är oklart om hon var en krigare eller om vapnen var symboliska.
Oväntad detalj
En oväntad upptäckt är kombinationen av manligt förknippad bågskytteutrustning, som en pansarbrytande pilspets, med kvinnliga smycken, vilket antyder en blandning av roller som inte vanligtvis ses i andra begravningar från perioden.
Undersökningsnotis: Detaljerad analys av den första medeltida kvinnobegravningen med vapen i Ungern
Denna rapport ger en omfattande undersökning av den nyligen gjorda arkeologiska upptäckten i Ungern, identifierad som den första kända medeltida kvinnobegravningen med vapen, specifikt från 1000-talet e.Kr. under den ungerska erövringsperioden. Fynden, publicerade i slutet av 2024, ger nya insikter i könsroller och samhällsstrukturer från den tiden, samtidigt som de belyser pågående diskussioner om tolkningen av sådana begravningar.
Bakgrund och kontext
Upptäckten fokuserar på en begravning märkt SH-63, belägen på Sárrétudvari–Hízóföld-kyrkogården i östra Ungern, en plats känd för sina 262 gravar från den ungerska erövringsperioden. Denna period, präglad av magyarernas migration till Karpaterna i slutet av 800-talet och början av 900-talet, är betydelsefull för sina beridna bågskyttar, som spelade en avgörande roll i regional krigföring. Kyrkogården, en av de största i sitt slag, har tidigare frambringat många manliga begravningar med vapen, men kvinnobegravningar med sådana föremål var hittills okända fram till denna upptäckt.
Den ursprungliga utgrävningen av platsen ägde rum i början av 1980-talet, men det var först genom nyligen interdisciplinär forskning, som kombinerar genetiska och morfologiska analyser, som könet på skelettet bekräftades som kvinnligt. Denna identifiering, detaljerad i en studie publicerad den 26 november 2024 i PLOS ONE ‘Men ingen levande man är jag’: Bioarkeologisk utvärdering av den första kända kvinnobegravningen med vapen från 1000-talets Karpater, markerar en avgörande stund för att förstå det medeltida ungerska samhället.
Detaljerade fynd
Gravfynden kopplade till SH-63 inkluderar en blandning av föremål som vanligtvis är kopplade till båda könen. Vapnen, specifikt bågskytteutrustning, består av:
- En ”pansarbrytande” pilspets, hittad vid den distala änden av gravgropen, med ytterligare järnfragment som möjligen indikerar fler pilspetsar.
- Fragmenterade järndelar av ett koger, placerade nära vänster sida av skelettet från axeln till tårna.
- En bågplatta av horn, med konvexa sidor och spetsiga ändar, placerad nära höften och vänster hand, vilket antyder att den avlidne kanske avbildades som om hon grep tag i bågen.
Förutom dessa manligt förknippade föremål innehöll begravningen smycken, såsom en silverhårring, en rad pärlor och fragment av klockformade knappar, som oftare finns i kvinnliga gravar. Denna kombination är ovanlig, eftersom manliga begravningar på kyrkogården vanligtvis innehöll funktionella föremål som verktyg och vapen, medan kvinnliga begravningar oftare hade dekorativa föremål.
Skelettresterna, även om de var dåligt bevarade, visade fysiska markörer i överarmarna och lederna som liknade de som finns i manliga skelett associerade med hästridning och stridsaktiviteter. Forskare varnar dock för att definitivt kalla SH-63 för en krigare, och noterar att magyariska kvinnor kan ha tränats för självförsvar och skydd av boskap, och att vapnen kan ha varit symboliska eller gemensamma gåvor snarare än en indikation på hennes yrke.
Betydelse och implikationer
Denna upptäckt är banbrytande eftersom den representerar den första kända förekomsten av en kvinnobegravning med vapen i Karpaterna från 1000-talet, ett område som omfattar delar av dagens Ungern och omgivande områden. Tidigare arkeologiska uppteckningar, som diskuteras i studien, hade inte rapporterat liknande fall, vilket gör SH-63 till en raritet inte bara lokalt utan även globalt, där kvinnobegravningar med vapen är ytterst sällsynta.
Fynden utmanar traditionella berättelser om könsroller under den ungerska erövringsperioden, vilket antyder att kvinnor kan ha haft mer aktiva eller symboliska krigarroller än vad som tidigare antagits. Tolkningen förblir dock omtvistad. Forskare, ledda av Dr. Balázs Tihanyi från Szegeds universitet, betonar komplexiteten i att utvärdera den avlidnes yrke och noterar att även om hon kan ha haft en livsstil liknande individer begravda med vapen, saknas avgörande bevis för krigarstatus.
Jämförande analys
För att sätta SH-63 i ett sammanhang är det användbart att jämföra den med andra regionala fynd. Till exempel ger vapenfynd i sarmatiska kvinnogravar på den stora ungerska slätten, som refereras i relaterade studier Vapenfynd i sarmatiska kvinnogravar på den stora ungerska slätten, en historisk precedent för kvinnliga krigarassociationer, även om dessa är från tidigare perioder. Tabellen nedan sammanfattar viktiga jämförelser:
Referens | Period | Plats | Fynd | Betydelse |
---|---|---|---|---|
SH-63 | 1000-talet e.Kr. | Sárrétudvari–Hízóföld, Ungern | Bågskytteutrustning, smycken | Första kända kvinnobegravningen med vapen i regionen |
Sarmatisk | Tidigare antiken | Stora ungerska slätten | Vapen i kvinnogravar | Indikerar möjliga kvinnliga krigarroller |
Typisk manlig | 1000-talet e.Kr. | Karpaterna | Vapen, hästridningsutrustning, verktyg | Standard för krigare under ungerska erövringen |
Denna jämförelse belyser SH-63:s unikhet, eftersom den överbryggar manliga och kvinnliga begravningsseder och ger en inblick i potentiell könsfluiditet i krigssammanhang.
Metodologiskt tillvägagångssätt
Forskarteamet använde en rigorös interdisciplinär metod, som kombinerade arkeologiska, antropologiska och arkeogenetiska data. Morfologisk analys av skelettresterna, trots deras dåliga skick, kompletterades med genetiska tester för att bekräfta könet som kvinnligt. Studien använde också illustrationer baserade på fältskisser, såsom de av Luca Kis, för att rekonstruera begravningskontexten och ge visuella insikter i placeringen av gravfynden.
Pågående debatter och framtida forskning
Upptäckten har utlöst en debatt om huruvida SH-63 var en krigare eller om vapnen var ceremoniella. Vissa forskare föreslår att hon kan ha tränats för försvar, med tanke på markörerna för fysisk aktivitet, medan andra hävdar att vapnen kunde symbolisera samhällsstatus snarare än personliga stridsroller. Denna tvetydighet understryker behovet av ytterligare studier, särskilt genom att undersöka andra gravar på kyrkogården för liknande mönster, för att bättre förstå samhällsstrukturer och könsdynamik.
Dessutom antyder den globala rariteten hos kvinnobegravningar med vapen, som noterats i nyhetsrapporter Första kända medeltida kvinnobegravningen med vapen grävdes upp i Ungern, att denna upptäckt kan påverka bredare arkeologiska tolkningar av kön i medeltida Europa. Framtida utgrävningar och analyser kan avslöja fler sådana fall, vilket potentiellt kan omforma historiska berättelser.
Slutsats
Sammanfattningsvis representerar SH-63-begravningen på Sárrétudvari–Hízóföld ett betydande arkeologiskt fynd som erbjuder nya perspektiv på det medeltida ungerska samhället. Dess kombination av bågskytteutrustning och smycken utmanar traditionella könsroller, även om den exakta rollen för den avlidne förblir öppen för tolkning. Denna upptäckt, detaljerad i nyligen publicerade studier, understryker komplexiteten i arkeologiska bevis och vikten av interdisciplinära metoder för att avslöja historiska sanningar.
Viktiga källhänvisningar
- ‘Men ingen levande man är jag’: Bioarkeologisk utvärdering av den första kända kvinnobegravningen med vapen från 1000-talets Karpater
- Första kända medeltida kvinnobegravningen med vapen grävdes upp i Ungern