En ny studie från Fukuoka Dental College i Japan visar att epifarynxen (området bakom näshålan) kan hysa rester av SARS-CoV-2-RNA mer än sex månader efter infektionen. Med högupplöst spatial transkriptomik kartlades hur det kvarvarande virus-RNA:t triggar en lokal, kronisk inflammation som kopplas till långcovid. Forskarna testade dessutom den japanska behandlingen EAT – epifaryngeal abrasive therapy – där slemhinnan försiktigt svabbas med 1 % zinkklorid. Patienter som fick EAT en gång i veckan i tre månader förbättrades markant och visade minskad virusmängd och dämpade immunsignaler.
Varför epifarynxen är viktig
Epifarynxen kläds av flimmerhårsceller som uttrycker ACE2- och TMPRSS2-receptorer – samma ”dörrar” som SARS-CoV-2 använder för att ta sig in i celler. Att virusrester kan gömma sig här förklarar varför vissa drabbas av långvarig hosta, trötthet och hjärndimma trots negativt PCR-test från svalget.
Så gjordes studien
- Metod: Visium HD-plattformen gav en kartbild över vilka gener som var aktiva i varje vävnadsfläck.
- Fynd: SARS-CoV-2-RNA lokaliserades till cilierade epitelceller, B-celler och plasmacytoida dendritceller som utsöndrade pro-inflammatoriska cytokiner.
- Behandling: 12 patienter med långcovid fick EAT; biopsier togs före och efter. Efter tre månader hade både virus-RNA och inflammationsmarkörer sjunkit signifikant.
Vad är EAT?
Epifaryngeal abrasive therapy utvecklades redan på 1960-talet i Japan mot kronisk epifaryngit. En bomullspinne indränkt i 1 % zinkklorid sveps över epifarynxens slemhinna, vilket ① avlägsnar skadade celler, ② skapar lätt blödning som lockar läkningsfaktorer och ③ verkar antiseptiskt. Flera mindre studier har tidigare pekat på effekt mot långcovid, men den nya artikeln ger den första molekylära förklaringen. :contentReference[oaicite:3]{index=3}
Begrepp förklarade
Epifarynx (nasofarynxens tak)Övre delen av svalget, belägen bakom näsan och ovanför gomtaket. Spatial transkriptomikTeknik som mäter vilka gener som är aktiva och var i en vävnadssnitt de uttrycks. Långcovid (post-covid-syndrom)Symtom som kvarstår > 3 mån efter den akuta covid-19-fasen, t.ex. trötthet, andfåddhet, kognitiv nedsättning. CytokinSignalprotein som styr immunsystemets aktivitet; förhöjda nivåer kan ge inflammation. ACE2/TMPRSS2Receptorer/proteaser som viruset använder för cellinträde.
Framåtblick
Forskarna planerar nu en multicenterstudie i Japan för att bekräfta EAT-effekten i större skala. Om resultaten håller kan en enkel och billig poliklinisk procedur bli ett värdefullt tillskott i arsenalen mot långcovid.
Sammanfattning
Restvirus i epifarynxen driver kronisk inflammation vid långcovid. Med avancerad genkartering och en enkel zinkklorid-behandling (EAT) lyckades japanska forskare både lokalisera problemet och dämpa det, vilket gav symptomlindring hos patienter.
Extra taggar
- Virologi
- Immunologi
- Otorhinolaryngologi
Kategorier (med motivering)
- Hälsa – Studien rör behandling av ett medicinskt tillstånd (långcovid).
- Biologi – Fokuserar på cell- och genuttryck i vävnad.
Källor
- MedicalXpress. ”Targeting the epipharynx to disrupt the residual triggers of COVID-19 in patients with long COVID” (27 maj 2025). länk
- Nishi K. et al. ”Spatial transcriptomics of the epipharynx in long COVID …” Scientific Reports (2025) DOI: 10.1038/s41598-025-92908-7. länk
- Imai K. et al. ”Epipharyngeal Abrasive Therapy (EAT) Has Potential as a Novel Method for Long COVID Treatment.” Viruses 14(5):907 (2022). DOI: 10.3390/v14050907. länk
- Instruktionsvideo om EAT (japanska, engelsk text): YouTube
