Den 5 juli 2016 markerade en betydelsefull prestation inom rymdforskning när NASA:s rymdsond Juno framgångsrikt lade sig i omloppsbana runt Jupiter, den största planeten i vårt solsystem. Denna händelse var kulmen på en nästan fem år lång resa som började med uppskjutningen den 5 augusti 2011. Juno har sedan dess gett forskare en unik möjlighet att studera Jupiter och dess egenskaper på nära håll.
Juno: En Rymdsond med Unika Egenskaper
Juno är en del av NASAs New Frontiers-program och är unik i flera avseenden. Den är den första rymdsonden som drivs helt av solenergi, vilket var tekniskt utmanande med tanke på det låga solljuset vid Jupiters avstånd (ungefär 4% av ljusstyrkan på jorden). Rymdsonden väger cirka 1 500 kg och har en diameter på 3,5 meter. Dess design inkluderar stora solpaneler som genererar den energi som behövs för att driva instrumenten ombord.
Instrument ombord på Juno
Juno är utrustad med nio avancerade instrument som är avgörande för att samla in data om Jupiter. Dessa instrument inkluderar:
- JunoCam (JCM): En kamera som tar högupplösta bilder av Jupiter och dess månar. Den ger en visuell representation av planetens atmosfäriska fenomen och strukturer.
- Ultraviolet Imaging Spectrograph (UVS): Detta instrument mäter ultraviolett strålning från Jupiter och hjälper forskarna att förstå planetens atmosfär och auror.
- Jovian Auroral Distribution Experiment (JADE): JADE analyserar partikeldistributionen och energin i Jupiters magnetfält, vilket ger insikter om de processer som skapar auror.
- Jovian Energetic Particle Detector Instrument (JEDI): JEDI mäter distributionen av högenergipartiklar, inklusive väte, helium och joner, vilket hjälper till att kartlägga magnetosfären runt Jupiter.
- Radio and Plasma Wave Sensor (WAVES): Detta instrument registrerar radio- och plasmavågor i Jupiters magnetfält, vilket kan avslöja information om planetens elektriska miljö.
- Gravity Science: Genom att mäta hur Juno rör sig i sin bana kan forskarna dra slutsatser om Jupiters inre struktur och gravitationsfält.
- Microwave Radiometer (MWR): MWR används för att studera Jupiters atmosfär genom att mäta mikrovågsstrålning, vilket ger information om temperatur och vatteninnehåll.
- Magnetometer (MAG): Detta instrument mäter Jupiters magnetfält och hjälper till att förstå dess dynamik och interaktioner med solvinden.
- Juno’s Stellar Reference Unit (SRU): SRU används för att navigera genom att observera stjärnor och hjälpa till att stabilisera sonden under sina passager över Jupiter.
Mål och Betydelse
Junos primära mål är att öka förståelsen för Jupiter, dess atmosfär, magnetfält, gravitationella fält och potentiella kärna. Genom att studera dessa aspekter hoppas forskarna kunna få insikter om solsystemets ursprung och utveckling, samt hur gasjättar bildas och utvecklas över tid.
Juno kretsar i en polär bana med en omloppstid på cirka 53 dagar, vilket möjliggör nära passager över planetens yta där detaljerad data kan samlas in. Under dessa passager kommer sonden att flyga så nära som 4 200 kilometer över Jupiters molntoppar, vilket ger en oöverträffad möjlighet att studera planetens atmosfäriska fenomen, inklusive dess berömda stormar och virvlar.
Framtiden för Juno
Efter att ha genomfört flera passager har Juno redan levererat imponerande data och bilder som har förändrat vår förståelse av Jupiter. Uppdraget förväntas fortsätta fram till åtminstone 2025, när sonden planeras att avsluta sitt uppdrag genom att styras in i Jupiters atmosfär för att förstöra den.
Sammanfattningsvis har Juno inte bara gett oss fantastiska bilder av Jupiter utan också avgörande vetenskapliga data som kommer att påverka vår förståelse av gasjättar och deras roll i solsystemet under många år framöver.
Citations:
[1] https://sv.wikipedia.org/wiki/Juno_(rymdsond)
[2] https://www.popularastronomi.se/2016/06/juno-ger-oss-narkontakt-med-jupiter/
[3] https://www.rymdstyrelsen.se/upptack-rymden/bloggen/2019/04/marmormonstrade-planeten-jupiter/
[4] https://www.rymdstyrelsen.se/upptack-rymden/bloggen/2022/10/juno-delar-sin-forsta-bild-av-ismanen-europa/
[5] https://www.hbl.fi/artikel/juno-i-jupiters-omloppsbana/
[6] https://www.popularastronomi.se/2016/09/de-forsta-narbilderna-av-jupiter-fran-juno-har-publicerats/
[7] https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3jo3We/rymdsond-rekordnara-jupiter-kan-ge-helt-nya-perspektiv
[8] https://fof.se/artikel/2017/7/vart-oga-vid-jupiter/
