Långtidsbiverkningar kopplade till COVID-19-vaccinationer

En analys gjord med Perplexitys ”Deep Research” verktyg av långtidsbiverkningar med samband till COVID-19 vaccinationer

Sedan introduktionen av COVID-19-vacciner har omfattande övervakningssystem dokumenterat både vanliga, kortvariga biverkningar och mer sällsynta långvariga effekter. Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att vaccinerna räddat minst 1,6 miljoner liv i Europa och minskat dödligheten med 59 procent5. Samtidigt har olika typer av långtidsbiverkningar identifierats, om än i mycket låg frekvens. Denna rapport sammanfattar de vetenskapligt dokumenterade långtidsbiverkningar som kopplats till COVID-19-vaccinationer baserat på omfattande studier och myndighetsrapporter.

Definition av långtidsbiverkningar

Inom medicinsk terminologi skiljer man mellan ”långvariga biverkningar” som uppstår under behandling och kvarstår under längre tid och ”sena biverkningar” som uppträder månader eller år efter avslutad behandling10. Biverkningar kategoriseras också efter verkningsmekanism, där Typ C (kroniska reaktioner) uppstår efter långtidsanvändning och Typ D (fördröjda reaktioner) kan visa sig långt efter avslutad medicinering11. När det gäller COVID-19-vacciner har myndigheter som Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) noterat att ”biverkningar vanligtvis uppträder inom två månader efter vaccination”6.

Hjärtrelaterade biverkningar

Myokardit och perikardit

Den mest välstuderade långtidsbiverkningen av COVID-19-vacciner är inflammation i hjärtmuskeln (myokardit) och hjärtsäcken (perikardit). Dessa tillstånd har främst kopplats till mRNA-vacciner som Comirnaty (Pfizer/BioNTech) och Spikevax (Moderna), men också till det proteinbaserade vaccinet Nuvaxovid1 4 16.

En omfattande nordisk studie med deltagare från alla nordiska länder har bekräftat en ökad risk för myokardit, särskilt hos unga män. Risken är högre efter andra vaccindosen än efter första, och högre med Moderna än med Pfizer. För män i åldrarna 16–24 år observerades mellan 4 och 7 extra fall av myokardit per 100 000 vaccinerade inom 28 dagar efter andra Comirnaty-dosen. Efter andra dosen Spikevax var motsvarande siffra mellan 9 och 28 extra fall16.

Dessa fall uppträder oftast inom 7-10 dagar efter vaccination, med en genomsnittlig vårdtid på 4-5 dagar. I uppföljningsstudier noterades inga dödsfall bland personer under 40 år som drabbats av myokardit efter vaccination16 17. De flesta patienter återhämtar sig väl, och symtomen är vanligtvis lindriga till måttliga4.

Neurologiska biverkningar

Guillain-Barré syndrom (GBS)

Guillain-Barré syndrom är en sällsynt neurologisk störning där kroppens immunförsvar skadar nervceller, vilket kan leda till smärta, domningar och muskelsvaghet och i allvarligare fall förlamning. GBS har kopplats till virusvektorvacciner som AstraZeneca (Vaxzevria) och Johnson & Johnson (Janssen)12 13 14.

Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har officiellt listat GBS som en mycket sällsynt biverkning efter att ha utvärderat 108 fall (inklusive ett dödsfall) som rapporterats bland över 21 miljoner J&J-vaccinerade13. En stor säkerhetsstudie visade en förhöjd risk (risk ratio 2,49, 95% CI: 2,15-2,87) efter första dosen av AstraZeneca-vaccinet8.

De flesta som drabbas av GBS återhämtar sig fullständigt, men tillståndet kan kräva omfattande medicinsk vård under tillfrisknandet.

Cerebral venös sinustrombos (CVST)

CVST, blodproppar i hjärnans vensinus, har dokumenterats som en mycket sällsynt men allvarlig biverkning av virusvektorvacciner. Detta tillstånd uppträder ofta som en del av trombotiskt trombocytopent syndrom (TTS), en kombination av blodproppar och låga trombocytnivåer14 15.

De flesta fall utvecklades inom tre veckor efter vaccination, huvudsakligen hos kvinnor under 60 år. En studie fann en risk ratio på 3,23 (95% CI: 2,51-4,09) efter första dosen av AstraZeneca-vaccinet8. En fallrapport beskriver en kvinna i 20-årsåldern som utvecklade CVST tio dagar efter sin första dos av AstraZeneca-vaccinet15.

CVST kan vara livshotande – enligt brittiska data var 19 av 79 rapporterade fall dödliga. Denna risk ledde till att flera länder begränsade eller fasade ut användningen av virusvektorvacciner för yngre personer14.

Övriga sällsynta biverkningar

Multisystemiskt inflammatoriskt syndrom (MIS)

Ett fåtal fall av multisystemiskt inflammatoriskt syndrom har rapporterats efter COVID-19-vaccination. En fallrapport dokumenterar en 11-årig flicka som utvecklade MIS-C fem dagar efter sin andra dos av ett inaktiverat COVID-vaccin, vilket krävde intensivvård men hon återhämtade sig19.

Det är viktigt att notera att MIS-C är betydligt vanligare efter COVID-19-infektion än efter vaccination.

Menstruationsrubbningar

Menstruationsrubbningar har rapporterats som en potentiell biverkning av COVID-19-vacciner. Av cirka 100 000 rapporter om misstänkta biverkningar till Läkemedelsverket handlar ungefär 8 000 om att kvinnor fått olika typer av onormala blödningar efter vaccinering3.

En stor registerbaserad studie från Läkemedelsverket och Göteborgs universitet visade dock ingen signifikant riskökning för menstruationsrubbningar som kräver vård hos premenopausala kvinnor. Däremot observerades en viss ökning (23-33%) av vårdkontakter för blödning efter klimakteriet, men forskarna anser att detta sannolikt beror på andra faktorer än vaccinet3.

Akut disseminerad encefalomyelit

En analys av rapporterade biverkningar identifierade akut disseminerad encefalomyelit med en risk ratio på 3,78 (95% CI: 1,52-7,78) efter första dosen av Moderna, men dataunderlaget är begränsat8.

Skillnader mellan vaccintyper

De olika COVID-19-vaccintyperna uppvisar distinkta biverkningsprofiler:

mRNA-vacciner (Pfizer/Moderna) har främst kopplats till myokardit och perikardit, särskilt hos unga män. Risken är högre med Moderna än med Pfizer, vilket i Sverige ledde till att Folkhälsomyndigheten pausade användningen av Spikevax för personer under 30 år hösten 202116 17.

Virusvektorvacciner (AstraZeneca/J&J) har associerats med sällsynta fall av trombotiskt trombocytopent syndrom, cerebral venös sinustrombos och Guillain-Barré syndrom12 13 14.

Proteinbaserade vacciner som Nuvaxovid har också kopplats till enstaka fall av myokardit och perikardit, samt ökad förekomst av förhöjt blodtryck (1% jämfört med 0,6% i placebogruppen) i kliniska prövningar20 21.

Långtidsuppföljning och pågående forskning

Sverige har investerat betydande resurser i långtidsuppföljning av COVID-19-vacciners säkerhet. Regeringen har anslagit 100 miljoner kronor till forskningsprojekt för att studera vaccinernas långtidseffekter18. Flera stora studier pågår:

Ett tvärvetenskapligt projekt som undersöker om patienter med immunbristsjukdomar kan utveckla långtidsimmunitet efter vaccination och om de får särskilda biverkningar18.
Registerstudier som använder nationella och regionala register för att undersöka vaccinernas effekt och eventuella biverkningar18.
Epidemiologisk, immunologisk och genetisk kartläggning av biverkningar med målet att identifiera riskfaktorer för allvarliga biverkningar18.

EMA fortsätter att övervaka säkerheten hos COVID-19-vacciner och har bekräftat sin rekommendation om uppdatering av vaccinernas innehåll inför säsongen 2024-2025 för att möta nya virusvarianter22.

Slutsats

Tillgängliga data visar att långtidsbiverkningar av COVID-19-vacciner är mycket sällsynta. De mest väldokumenterade långtidseffekterna är myokardit och perikardit efter mRNA-vaccination, samt Guillain-Barré syndrom och CVST efter virusvektorvaccination. Majoriteten av dessa biverkningar uppträder inom de första veckorna efter vaccination, och patienter återhämtar sig vanligtvis helt.

EMA betonar att ”säkerhetsprofilen för COVID-19-vacciner godkända i EU är mycket betryggande” och att ”långtidssäkerhetsdata är mycket betryggande” efter mer än två års uppföljning6 7. Det stora flertalet biverkningar är milda och kortvariga, medan allvarliga biverkningar kan förekomma men är mycket sällsynta7.

Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket fortsätter noga övervaka vaccinernas säkerhet, och i ett risk-nytta-perspektiv överväger fördelarna med vaccination fortfarande kraftigt riskerna för de flesta människor, särskilt för äldre och riskgrupper5.

Related Stories

Hjärnceller som skiljer på behagligt och obehagligt avslöjade

Bankdata avslöjar tidiga tecken på kognitiv nedgång hos äldre vuxna

Glasflaskor innehåller mer mikroplaster än plastflaskor