En ökande mängd studier visar att mikroplaster inte bara förekommer i miljön utan också ackumuleras i människors organ, där de kan bidra till cellulära skador och sjukdomar. En ny sammanställning av forskning, publicerad i Journal of Global Health, bekräftar att dessa partiklar påträffats i allt från levern till lungor och placenta, med potentiella kopplingar till inflammatoriska lesioner och cancerutveckling.
Mikroplasternas resa in i kroppen
Mikroplaster definieras som plastpartiklar under 5 mm och kan uppstå genom nedbrytning av större plastföremål eller via kosmetika och textilier. De tar sig in i kroppen via tre huvudsakliga vägar:
- Intag – Genom födoämnen och dricksvatten, särskilt från förpackningar eller havsvattenföroreningar.
- Inandning – Luftburna partiklar från syntetiska kläder eller bilavgaser.
- Hudkontakt – Via kosmetiska produkter som ansiktsrensare eller solkrämer.
En studie från 2023 visade att patienter som genomgått hjärtkirurgi hade mikroplaster i både vävnader och blodprover, vilket tyder på systemisk spridning.
Vävnadsskador och potentiella hälsorisker
1. Lever och lungor i fokus
Mikroplaster har påträffats i cirrotisk levervävnad, där de kan förvärra inflammation och fibros genom att störa cellers ämnesomsättning [citation:9]. I lungor har partiklar kopplats till så kallade ground glass nodules (GGN), en typ av lesion som kan vara en föregångare till cancer.
2. Placenta och fosterhälsa
En chockande studie från 2021 upptäckte mikroplaster i mänsklig placenta och mekonium (förestrål), vilket väcker frågor om exponeringens effekter på fosterutveckling.
3. Cancersamband
En genomgång från 2024 lyfter fram att mikroplaster kan orsaka genotoxicitet och mutagena effekter, vilket ökar risken för DNA-skador och tumörinitiering. Särskilt polyeten och polypropylen, vanliga i förpackningar, har visat potentiell carcinogen aktivitet.
Utmaningar och framtida forskning
Trots ökad kunskap finns flera kunskapsluckor:
- Analytiska begränsningar – Metoder för att upptäcka nanoplast (partiklar <1 μm) är fortfarande under utveckling.
- Långtidseffekter – Majoriteten av studierna är observationella, och kausala samband är svåra att fastställa .
- Regulatoriska åtgärder – Forskare efterlyser globala riktlinjer för att begränsa plastanvändning i medicinska produkter och livsmedel.
Sammanfattning
Mikroplaster är nu en dokumenterad del av människans biologiska ekosystem. Deras förmåga att tränga in i kritiska organ och interagera med celler utgör en potentiell tidsinställd bomb för folkhälsan. Ytterligare forskning krävs för att klarlägga hur dessa partiklar kan kontrolleras – innan skadorna blir irreversibla.
Källor
- Roslan, N.S. et al. (2024). Detection of microplastics in human tissues and organs: A scoping review. Journal of Global Health. URL: https://www.semanticscholar.org/paper/Detection-of-microplastics-in-human-tissues-and-A-Roslan-Lee/38c29410c82afe5b5e99922930d2ca4c2eb58a71
- ”Detection of Microplastic in Human Placenta and Meconium in a Clinical Setting” (2021). Environmental Science & Medicine. URL: [Saknas i sökresultat].
- ”Detection of Various Microplastics in Patients Undergoing Cardiac Surgery” (2023). Medicine. URL: [Saknas i sökresultat].
- ”Microplastics in the Human Body: Exposure, Detection, and Risk of Carcinogenesis” (2024). Environmental Science & Medicine.
- ”An emerging role of microplastics in the etiology of lung ground glass nodules” (2022). Environmental Science & Medicine.
