Forskare har länge misstänkt en koppling mellan Epstein-Barr-virus (EBV), som orsakar körtelfeber (även kallad ”mono”), och multipel skleros (MS), en kronisk autoimmun sjukdom som påverkar hjärnan och ryggmärgen. Trots att över 90 % av världens befolkning bär på EBV, utvecklar endast en liten andel MS. En ny studie publicerad i European Journal of Neurology föreslår att en specifik genetisk variant kan förklara denna skillnad .
Nyckelfynd: HLA-E*01:01-genvarianten
Studien identifierade att individer som bär på genvarianten HLA-E*01:01 löper en ökad risk att utveckla MS, men endast om de tidigare har haft körtelfeber. Detta tyder på att det krävs både en genetisk predisposition och en tidigare EBV-infektion för att risken för MS ska öka markant.
Lisa Kiani, seniorredaktör vid Nature Reviews Neurology, kommenterade att dessa fynd kan förklara varför endast en liten andel av de som infekterats med EBV utvecklar MS .
Bakgrund: EBV och MS
EBV är ett herpesvirus som infekterar B-celler och förblir latent i kroppen efter den initiala infektionen. Tidigare forskning har visat att EBV kan vara en nödvändig faktor för utvecklingen av MS. En omfattande studie från 2022 visade att individer som infekterats med EBV hade en 32 gånger högre risk att utveckla MS jämfört med de som inte hade viruset .
Immunologiska mekanismer
Forskning har visat att EBV-specifika T-celler finns i cerebrospinalvätskan hos MS-patienter, vilket tyder på att viruset kan spela en aktiv roll i sjukdomens patogenes . Dessutom har studier föreslagit att immunförsvaret kan förväxla EBV-proteiner med kroppsegna proteiner i hjärnan, vilket leder till en autoimmun attack på nervvävnad .
Framtida implikationer
Dessa fynd öppnar upp för nya möjligheter inom MS-forskningen, inklusive utvecklingen av vacciner mot EBV och genetiska tester för att identifiera individer med ökad risk. Att förstå samspelet mellan genetiska faktorer och virusinfektioner är avgörande för att utveckla förebyggande strategier och behandlingar för MS.
Sammanfattning
En ny studie har identifierat en genetisk variant, HLA-E*01:01, som ökar risken för att utveckla multipel skleros hos individer som tidigare haft körtelfeber orsakad av Epstein-Barr-virus. Dessa fynd bidrar till att förklara varför endast en liten andel av de som bär på EBV utvecklar MS och kan bana väg för nya förebyggande och behandlingsstrategier.
Kategorier
- Hälsa: Artikeln behandlar en autoimmun sjukdom och dess koppling till ett vanligt virus.
- Biologi: Fokuserar på genetiska och immunologiska mekanismer bakom sjukdomsutveckling.
- Svensk forskning: Relevans för svenska forskningsinitiativ inom neurologi och immunologi.
Extra taggar
- Neurologi: Studien rör en neurologisk sjukdom och dess patogenes.
- Immunologi: Undersöker immunförsvarets roll i utvecklingen av autoimmun sjukdom.
- Genetik: Identifierar en specifik genetisk variant kopplad till sjukdomsrisk.
Källor
- Live Science: Scientists uncover possible missing link between ’mono’ virus and multiple sclerosis
- Nature Reviews Neurology: EBV-specific T cells in multiple sclerosis
- PLOS Pathogens: Heightened Epstein-Barr virus immunity and potential cross-reactivity in multiple sclerosis
- Wikipedia: Multiple sclerosis
