En revolutionerande upptäckt i Rumänien har visat att homininer – människans tidiga släktingar – var närvarande i Europa 1,95 miljoner år sedan, en halv miljon år tidigare än tidigare bevis. Fynden vid Grăunceanu i Oltețdalen skriver om historien om människans spridning från Afrika och belyser våra förfäders anpassningsförmåga till varierande miljöer .
Upptäckten som förändrar evolutionens kartor
Forskare från Ohio University, ledda av Dr. Sabrina Curran, har identifierat skärspår på djurben som tydligt tyder på att homininer använde verktyg för att slakta byten. Dessa spår, daterade med hjälp av uran-bly-metoden, är mellan 1,87 och 2,01 miljoner år gamla, med en genomsnittlig ålder på 1,95 miljoner år . Detta gör Grăunceanu till den äldsta kända platsen för homininaktivitet i Europa, äldre än Dmanisi i Georgien (1,8 miljoner år) .
Analysen av nästan 5 000 benfragment avslöjade att 20 av dem bar tydliga skärspår, sju med hög säkerhet och 13 som troliga. Spåren fanns på ben från djur som hjortdjur och hästar, i områden som tibia och underkäkar – en placering som indikerar systematisk köttbearbetning .
Miljön som möjliggjorde migrationen
Isotopanalyser av hästtänder visar att regionen under tidig pleistocen hade ett tempererat klimat med tydliga säsongsvariationer: våta vintrar och torra somrar. Denna miljö, en blandning av skogsstäpp och gräsmarker, erbjöd en mångfald av resurser som underlättade homininers överlevnad . Faunan inkluderade mammutar, noshörningar, giraffer och till och med pangoliner – arter som trivs i varma klimat .
Trots att ingen homininfossiler eller stenverktyg hittats på platsen, pekar närheten till Dealul Mijlociu (1,5 km bort), där stenverktyg har påträffats, på en sammanhängande närvaro .
Konsekvenser för människans utvecklingshistoria
- Tidigare migration från Afrika: Fynden stöder teorin att homininer lämnade Afrika redan för 2 miljoner år sedan, långt före Homo erectus etablering i Eurasien .
- Anpassningsförmåga: Att överleva på 45° nordlig bredd krävde anpassning till säsongsmässiga klimatförändringar, vilket tyder på avancerat beteende och flexibilitet .
- Sporadisk kolonisering: Forskare tror att homininerna kanske följde djurflockar under gynnsamma klimatperioder, snarare än en kontinuerlig befolkning .
Utmaningar och framtida forskning
Trots banbrytande resultat återstår frågor:
- Vilken art var ansvarig? Ingen homininfossil har hittats, men Homo erectus eller dess föregångare är troliga kandidater .
- Varför saknas stenverktyg? Förekomsten av skärspår utan verktyg kan tyda på att tidiga homininer använde organiskt material som förstörts över tiden .
Framtida utgrävningar i Östeuropa och Centralasien, kombinerat med avancerad dateringsteknik, kan avslöja fler delar av pusslet .
Slutsats: En ny era för paleoantropologin
Grăunceanu är inte bara en geologisk skattkammare – det är en portal till en tid då homininer utforskade nya världar långt från Afrika. Upptäckten understryker vikten av att återanalysera gamla samlingar med moderna metoder och visar att människans historia är komplexare än vi anat .
Källor
- PHYSorg: Romanian fossils show hominins in Europe 500,000 years earlier than thought
- AS.com: Major find in Europe: scientists in Romania find human fossils that rewrite the history of early hominids
- Scienmag: New Findings by Sabrina Curran’s Research Team Challenge Timeline of Early Hominins in Europe
- Eurasia Review: New Evidence Pushes Back The Arrival Of Early Hominins In Europe
- The Debrief: Romanian Fossil Discovery Pushes Earliest Known Hominin Presence in Europe
- Romania-Insider: Scientists Discover Oldest Vestiges of Human Activity in Europe in Romania
- La Brújula Verde: The Oldest Evidence of Hominin Presence in Europe Found in Romania
- Ohio University News: Research Team Led by OHIO’s Sabrina Curran Finds New Evidence
- Gadgets 360: 1.95-Million-Year-Old Evidence of Hominin Activity Discovered in Romania
- Cosmos Magazine: Romanian fossils are earliest evidence of hominins in Europe
