Leipzig, Tyskland
Sammanfattning
Ny forskning visar att syfilis var aktiv och diversifierad i Amerika långt före Columbus resa. Bakterien Treponema pallidum, ansvarig för syfilis, har en djup historia i regioner som Mexiko, Chile, Peru och Argentina. Studien stöder den columbianska hypotesen att syfilis kom till Europa från Amerika mot slutet av 1400-talet, vilket ledde till den omfattande ”Great Pox”-epidemin. Forskarna föreslår ytterligare studier för att bättre förstå sjukdomens ursprung och spridning.
Syfilisens historia har länge varit omdebatterad, med experter oförmögna att enas om ursprunget till utbrottet som drabbade Europa på 1500-talet. Ny forskning visar att bakterien ansvarig för den sexuellt överförbara epidemin var aktiv och diversifierad i Amerika långt före Columbus resa, som antas ha fört sjukdomen tillbaka till den gamla världen.
I decennier har två modeller dominerat: den columbianska hypotesen (syfilis kom till Europa från Amerika) och den pre-columbianska hypotesen (syfilis fanns redan i Europa före Amerikas upptäckt).
I denna studie analyserade ett internationellt forskarlag gamla benprover från hela Amerika – vissa så långt tillbaka som 1200-talet – för att söka efter genetiska bevis på Treponema pallidum, bakterien bakom syfilis och andra relaterade sjukdomar.
”Flera genom från syfilisfamiljen har rekonstruerats från arkeologiska ben, men dessa har inte kunnat svara på kärnfrågor relaterade till pre- eller post-columbianska teorier kring syfilis,” säger paleopatologen Kirsten Bos från Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology i Tyskland.
Genom en mängd känsliga tekniker, inklusive DNA-extraktion och genomsekvensering, fann forskarna en djup historia och diversitet för T. pallidum i Mexiko, Chile, Peru och Argentina.
Genom jämförelser med moderna stammar av bakterien verkar det troligt att den uppstod i dessa regioner under tusentals år, vilket till slut ledde till syfilis och andra relaterade sjukdomar. Det är ett starkt argument för den columbianska hypotesen.
Det verkar som om syfilis blev mer virulent vid någon tidpunkt före Columbus ankomst – och sedan, mot slutet av 1400-talet, när nybyggare började återvända till Europa, utlöste den den så kallade ”Great Pox”-explosionen av sjukdomen som svepte över kontinenten och lämnade omfattande död och vanställning i sitt spår.
”Data stöder klart ett ursprung i Amerika för syfilis och dess kända släktingar, och deras introduktion till Europa mot slutet av 1400-talet stämmer bäst med data,” säger Bos.
Tillsammans med de relaterade sjukdomarna yaws, pinta och bejel, ingår syfilis i en liten grupp av tillstånd kända som treponemala sjukdomar. Denna forskning stöder idén att dessa sjukdomar är moderna resultat av gamla patogener som cirkulerade i Amerika.
Syfilisliknande benlesioner har hittats på europeiska skelett före 1492, men det är oklart om de faktiskt orsakades av syfilis – något som mer avancerade DNA-analystekniker skulle kunna fastställa med större säkerhet.
Det är också möjligt att olika former av syfilis har cirkulerat genom olika delar av mänskligheten under stora delar av vår historia.
Även om tidigare existens av patogenen i Europa inte kan uteslutas, gör tajmingen och spridningen av sjukdomen den columbianska kopplingen till ”Great Pox” ännu mer solid.
Forskarna föreslår att mer omfattande studier – över Amerika, Europa och Afrika – kommer att kunna fastställa uppkomsten av syfilis och vad som föregick den, vilket ger oss ny insikt i en av historiens mest betydande sjukdomar.
”Sökandet kommer att fortsätta att definiera dessa tidigare former, och forntida DNA kommer säkert att vara en värdefull resurs,” säger biokemisten Johannes Krause från Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology.
”Vem vet vilka äldre relaterade sjukdomar som spridits i världen hos människor eller andra djur innan syfilisfamiljen dök upp?”
Forskningen har publicerats i Nature.
Källa: ScienceAlert
Taggar: Syfilis, Columbus, Amerika, Europa, Treponema pallidum, Max Planck Institute, Kirsten Bos, Johannes Krause, paleopatologi, DNA-analys, medicinsk historia, epidemiologi, Nature
