Tidiga tarmikrober kan skydda mot diabetes enligt ny forskning på möss

Ny forskning från University of Utah Health visar att tarmens mikrobiom under spädbarnstiden kan forma utvecklingen av insulinproducerande celler, vilket leder till långsiktiga förändringar i ämnesomsättningen och påverkar risken för diabetes senare i livet1 3.

Kritiskt tidsfönster för utveckling

Forskarna upptäckte att möss som exponerades för bredspektrumantibiotika tidigt i livet fick sämre metabolisk hälsa på lång sikt. När mössen fick antibiotika under ett 10-dagars fönster kort efter födseln utvecklade de färre betaceller – de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln som reglerar blodsockret1 2. Dessa möss hade också högre blodsockernivåer och lägre insulinnivåer i vuxen ålder3.

”Detta var chockerande och lite skrämmande,” säger June Round, professor i patologi vid University of Utah Health och en av studiens huvudförfattare. ”Det visade hur viktigt mikrobiomet är under denna mycket korta tidiga utvecklingsperiod.”2 3

Svampens skyddande effekt

Genom att testa olika antibiotika som påverkar olika typer av mikrober identifierade forskarna flera specifika mikrober som ökade mängden insulinproducerande vävnad och insulinnivån i blodet. En av dessa ämnesomsättningsförbättrande mikrober är en till stor del ostuderad svamp kallad Candida dubliniensis, som inte finns hos friska vuxna människor men kan vara vanligare hos spädbarn1 2.

Avgörande var att exponering för C. dubliniensis tidigt i livet också dramatiskt minskade risken för typ 1-diabetes hos utsatta hanmöss:

När hanmöss som var genetiskt predisponerade för att utveckla typ 1-diabetes koloniserades av en metaboliskt ”neutral” mikrob i spädbarnstiden utvecklade de sjukdomen i 90% av fallen.
Möss som koloniserades med svampen utvecklade diabetes i mindre än 15% av fallen2 3.

Exponering för C. dubliniensis kunde till och med hjälpa en skadad bukspottkörtel att återhämta sig. När forskarna introducerade svampen till vuxna möss vars insulinproducerande celler hade dödats, regenererade de insulinproducerande cellerna och den metaboliska funktionen förbättrades1 2.

Immunsystemets roll

C. dubliniensis-svampen verkar stödja insulinproducerande celler via dess effekter på immunsystemet. Tidigare forskning hade visat att immunceller i bukspottkörteln kan främja utvecklingen av sina insulinproducerande grannar. Forskarna fann att möss utan ett mikrobiom har färre immunceller i bukspottkörteln och sämre metabolisk funktion i vuxen ålder2 3.

När sådana möss får en förstärkning av C. dubliniensis tidigt i livet återgår både deras bukspottkörtelimmunceller och deras metaboliska funktion till det normala. Svampen kan endast främja tillväxten av insulinproducerande celler hos möss som har makrofager, vilket visar att svampen främjar metabolisk hälsa genom att påverka immunsystemet3.

Framtida möjligheter

Forskarna betonar att det förmodligen finns andra mikrober som ger liknande fördelar som C. dubliniensis. Deras nya fynd kan ge en ingång till förståelse för hur liknande hälsosignaler från andra mikrober kan fungera3.

Om fördelarna som ses hos möss visar sig stämma för människor, kan mikrob-härledda molekyler så småningom hjälpa till att återställa bukspottkörtelns funktion hos personer med diabetes. Men forskarna varnar för att behandlingar som hjälper betaceller att regenerera hos möss historiskt sett inte har lett till förbättringar för människors hälsa1 3.

”Vad jag hoppas kommer att hända så småningom är att vi kommer att identifiera dessa viktiga mikrober,” säger Round, ”och vi kommer att kunna ge dem till spädbarn så att vi kanske kan förhindra att denna sjukdom uppstår överhuvudtaget.”2 3

Related Stories

Upptäckten av en ny färg: Olo – en revolution inom synforskning

Högdos vitamin D minskar signifikant sjukdomsaktiviteten vid tidig debut av multipel skleros, visar klinisk studie

Icke-invasiv blodsockermätare använder förtränad modell för att minska kalibreringsperioden från veckor till dagar