Vägglöss, som nästan utrotades under 1950-talet med hjälp av DDT, har gjort en kraftig comeback globalt. Nu visar forskning från Virginia Tech att dessa skadedjur utvecklar genetiska mutationer som gör dem resistenta mot många av de insektsmedel som används för att bekämpa dem. Upptäckten, som publicerats i Journal of Medical Entomology, kan få stora konsekvenser för framtida bekämpningsstrategier.
Vägglössens återkomst och resistensproblem
Efter andra världskriget minskade vägglössens populationer drastiskt tack vare användningen av DDT. Men efter att DDT förbjöds på grund av dess miljö- och hälsorisker, började vägglössen återigen sprida sig. Under de senaste decennierna har de dessutom utvecklat resistens mot många moderna insektsmedel, vilket gör dem svårare att bekämpa.
Forskare vid Virginia Tech, ledda av urbanentomologen Warren Booth, har identifierat en specifik genmutation som kan förklara denna resistens. Studien bygger på analyser av vägglöss från 134 olika populationer i Nordamerika, insamlade mellan 2008 och 2022.
Upptäckten av Rdl-genen och dess roll
Forskarna upptäckte att en mutation i den så kallade Rdl-genen är kopplad till resistens mot insektsmedel som dieldrin och fipronil. Dieldrin har varit förbjudet sedan 1990-talet, men fipronil används fortfarande i spotbehandlingar för att bekämpa loppor på husdjur.
Warren Booth förklarar att husdjur som behandlas med fipronil och sedan sover i sängar kan exponera vägglöss för små mängder av detta insektsmedel. Detta kan ha lett till att mutationer som ger resistens mot fipronil har selekterats fram i väggluspopulationer.
“Vi vet inte om denna mutation är ny eller om den funnits i populationer i hundratals år,” säger Booth. Nästa steg är att undersöka vägglöss från andra delar av världen och analysera äldre prover från museer för att förstå mutationens ursprung.
Genomsekvensering: En ny era för vägglusforskning
I november 2024 blev Booths forskargrupp den första att sekvensera hela genomet för den vanliga vägglusen (Cimex lectularius). Detta genombrott gör det möjligt att analysera äldre DNA-prover, även om dessa ofta är fragmenterade. Genom att använda moderna kromosomnivåmallar kan forskarna rekonstruera gener och genomer från historiska prover.
Denna forskning kan också hjälpa skadedjursbekämpningsföretag att bättre förstå vägglössens globala spridning och utveckla mer effektiva strategier för att bekämpa dem.
Praktiska konsekvenser och framtida forskning
Upptäckten av Rdl-genens mutation och sekvenseringen av vägglusens genom öppnar nya möjligheter för att förstå och bekämpa dessa skadedjur. Några viktiga insikter och framtida forskningsområden inkluderar:
- Global spridning: Genetiska analyser kan avslöja hur vägglöss sprider sig mellan olika regioner och identifiera nya resistensmönster.
- Utveckling av nya bekämpningsmedel: Genom att förstå de genetiska mekanismerna bakom resistens kan forskare utveckla insektsmedel som är mer effektiva mot vägglöss.
- Historisk analys: Genom att analysera museiprover kan forskare spåra mutationens ursprung och förstå hur vägglössens resistens har utvecklats över tid.
Slutsats
Vägglössens förmåga att utveckla resistens mot insektsmedel är ett växande problem som kräver innovativa lösningar. Genom att kombinera genetisk forskning med praktiska bekämpningsstrategier kan vi bättre förstå och hantera dessa envisa skadedjur. Upptäckten av Rdl-genens mutation och sekvenseringen av vägglusens genom markerar ett viktigt steg framåt i kampen mot vägglöss.
Källor
- Block, C. J., Miles, L. S., Lewis, C. D., Schal, C., Vargo, E. L., & Booth, W. (2025). First evidence of the A302S Rdl insecticide resistance mutation in populations of the bed bug, Cimex lectularius (Hemiptera: Cimicidae) in North America. Journal of Medical Entomology. DOI: 10.1093/jme/tjaf033
- Miles, L. S., Adams, R., Francioli, Y. Z., Card, D. C., Castoe, T. A., & Booth, W. (2024). A chromosome-level reference genome for the common bed bug, Cimex lectularius, with identification of sex chromosomes. Journal of Heredity. DOI: 10.1093/jhered/esae071
