Gravida kvinnor med svärd och hjälmar, foster som ska hämnas sina fäder – dessa bilder ger en inblick i en hård verklighet under vikingatiden, en period som sträcker sig från 800 till 1050 e.Kr. En ny tvärvetenskaplig studie, ledd av Kate Olley, Brad Marshall och Emma Tollefsen, utforskar hur graviditet och den gravida kroppen uppfattades under denna tid, och visar att dessa frågor har betydande politisk och social betydelse.
Graviditetens Osynlighet i Arkeologin
Trots graviditetens centrala roll i människans historia har ämnet ofta förbisetts inom arkeologin, delvis för att det lämnar få materiella spår. Graviditeten har traditionellt setts som en ”kvinnofråga” och tillhör den ”privata” sfären. Men forskarna menar att frågor som ”när börjar livet?” är av stor politisk betydelse, både då och nu.
Fornnordiska Källor och Berättelser
Studien analyserar fornnordiska källor, inklusive sagor och lagtexter, för att förstå hur graviditet beskrevs. Termen ”magstark” användes för att beskriva graviditeten, och det föreslogs att ofödda barn hade en viss personlighet. En berättelse från Laxdæla-sagan visar hur den gravida Guðrún Ósvífrsdóttir är inblandad i en konflikt där hennes ofödda barn förväntas hämnas sin far.
En annan historia från Sagan om Erik den Röde handlar om Freydís Eiríksdóttir, som trots sin graviditet tar upp ett svärd och skrämmer bort angripare. Dessa berättelser visar att gravida kvinnor inte bara var passiva utan även aktiva deltagare i våld och konflikter.
Arkeologiska Fynd och Bevis
En statyett av en gravid kvinna, funnen i en grav från 900-talet i Aska, Sverige, är den enda kända skildringen av graviditet från denna tid. Den visar en kvinna med en accentuerad mage och en kamphjälm, vilket tyder på att gravida kvinnor kunde vara engagerade i strid och våld.
Mödra- och Spädbarnsdödlighet
Trots den höga mödra- och spädbarnsdödligheten under vikingatiden, fann forskarna endast 14 möjliga begravningar av mor och barn bland tusentals vikingagravar. Detta tyder på att gravida kvinnor som dog kanske inte begravdes med sina ofödda barn, vilket visar på en brist på erkännande av deras symbiotiska relation.
Graviditetens Politiska Dimension
Graviditet under vikingatiden var inte bara en biologisk process utan också en social och politisk fråga. Lagtexter visade att graviditet kunde betraktas som en defekt hos förslavade kvinnor, vilket förstärker hur komplexa och varierande uppfattningarna om graviditet var i olika sociala sammanhang.
Slutsats
Denna studie visar att graviditet under vikingatiden inte var en osynlig eller privat angelägenhet, utan en central del av hur samhällen förstod liv, sociala identiteter och makt. Genom att utforska dessa frågor kan vi få en djupare förståelse för könsroller och den gravida kroppens betydelse i historien.
